Rymden eller ibland världsrymden är de relativt tomma områdena i universum som finns utanför himlakropparnas atmosfärer. Begreppet används ibland med den alternativa betydelsen universum. - Wikipedia
Jag har ända sedan jag var liten varit väldigt fascinerad av rymden. Jag drömde om att bli astronaut och åka till månen eller till andra planeter. Dock blev det inte så. Men jag blev astrofysiker istället. Det är ett spännade och omväxlande jobb. Jag jobbar på ett universitet just nu.
Denna blogg har jag skapat för att kunna prata om rymden. Det är ju så klart ett extremt stort ämne, då rymden i sig är stor. Men vi tar det som det kommer. Sedan kommer det nog även att komma inlägg av en mer privat karaktär. Om mitt jobb om min fritid eller om saker jag tycker är intressant. Sedan även en del om övriga intressen som jag har.
Vad krävs för att bli astronaut?
4 apr 2022
När vi säger astronaut menar vi de kvinnor och män som åker ut i rymden med ett uppdrag. De forskar och ser till att vi får mer kunskap om både rymden och om jorden för att vi som människor ska kunna få en bättre framtid. Vi menar inte de som har råd att betala för en resa ut i rymden - de är rymdturister och inte astronauter enligt oss.
För att bli astronaut måste man klara vissa fysiska och psykiska grundkrav och man måste också kunna fungera väl ihop med andra människor. Man kommer ju att befinna sig tätt tillsammans flera månader i sträck och att då vara benägen att gräla är en egenskap som inte kommer att bli bra.
Fysiken är viktig
Att vara vältränad är jätteviktigt om man vill bli astronaut. Så snart man befinner sig utanför jorden dragningskraft kommer muskler börja förlora kraft och ju bättre förberedd man är desto mindre påverkad blir man. Löpträning med pulsklocka är en metod för att få bättre kondition, läs mer på FitnessFrank, och tyngdlyftning ger muskler.
Det finns ingen skola
Det finns ingen astronautskola man kan söka sig till om man vill jobba i rymden. Istället är det Esa (European Space Agency) som rekryterar de som de tror kommer att bli bra astronauter från Europa.
Hur många svenskar är astronauter idag? Christer Fuglesang var den förste svensken som var ute i rymden och i USA finns Jessica Meir. Hon har svenskt medborgarskap men bor och arbetar i USA men får ändå räknas som svensk astronaut.
Supernova
16 mar 2022
En av våldsammaste händelserna i universum, det är en supernova. Det är en stjärna som håller på att explodera, eller redan har exploderat. I en supernova utvecklas oerhörda mängder energi som lämnar reststjärnan i form av enorma neutrinoflöden, gasmassor och strålning, vilket gör att de under en viss tid kan lysa upp till hundra miljarder gånger starkare än vår sol.
En supernova inträffar inte särskilt ofta utan man brukar säga att i en typisk galax inträffar detta ungefär en gång vart femtionde år. De flesta supernovorna är dock dolda av stoft och gas och kan inte observeras.
Finns det el i rymden?
4 mar 2022
I rymden, så finns det idag rymdstationer som har behov av el, men hur får de tillgång till det? Jo, via solpaneler och solenergi! På till exempelvis rymdstationen ISS, International
Space Station, som använder elkraft för uppvärmning och kylning, ventilation,
belysning och viktigast av allt system som gör det möjligt att leva på stationen så har man just solpaneler som gör att de kan få denna viktiga el!
Nu har man även tittat på möjligheterna att få del av denna solenergi ner till jorden. Under förra året så skickade Pentagon upp en solpanel i låg omloppsbana, och man lyckades få testriggen att leverera tio watt.
Solpanelen med en diameter på 30 cm är en så kallad Photovoltaic Radiofrequency Antenna Module (PRAM). Den har placerats på Pentagons drönare X-37B, som gör ett varv runt planeten på 90 minuter
Solpaneler på vanligt vis
Här nere på jorden har det kommit att bli allt vanligare att se solpaneler på taken. Det är ju ett bra sätt att producera el på, som är billigare än att köpa el från elbolag. Du som vill installera solpaneler, du kan få hjälp med det via en elektriker i Ystad, eller via ett företag som säljer och installerar dem.
Solpaneler och solceller ger miljövänlig el som kan användas i hushållet. Överskottet kan sparas om man har satsat på att ha ett solcellsbatteri med. Det kan även delas eller säljas vidare till elbolag.
Saker du kanske inte visste om rymden
29 sep 2020
Rymden är något som många finner spännande. Det har nog att göra med att man har inte superkoll på allt. Rymden är ju stor och ingen vet om det finns intelligent liv där ute. Det finns i alla fall en del saker man vet om rymden. Här är en del av dessa, visste du om dem?
- Om du vill ta dig till rymden och gå ut på en rymdpromenad gäller det att du har en del cash! En rymddräkt kostar nämligen i snitt 12 000 000 dollar.
- Du kan inte gråta ute i rymden. Detta på grund av att dina tårar inte kan rinna.
- Enligt astronauter luktar det som en blandning av stekt biff, råjärn och svetsrök i rymden.
- År 1962 provsprängde USA en vätebomb ute i rymden som var hundra gånger mer kraftfull än den bomb som sprängdes under andra världskriget i Hiroshima.
- Astronauter på den internationella rymdstationen (ISS) bevittnar 15 solnedgångar och 15 soluppgångar varje dag.
- Den internationella rymdstationen är det dyraste objekt som någonsin byggts av en människa, med en prislapp som slutade på cirka 150 miljarder dollar.
- År 1977 fick vi en signal från rymden som varade i hela 72 sekunder. Vi vet än idag inte hur eller var den kom ifrån.
- Det finns en flytande vattenreservoar i rymden som motsvarar cirka 140 biljoner gånger mer vatten än världens alla hav på vår planet.
- Vår sol är välkänd för att vara något kopiöst varm, precis som de flesta andra. Men NASA har faktiskt upptäckt stjärnor som är kalla nog att kunna ta på med handen.
- Om en astronaut inte håller andan kan han leva i cirka 30 sekunder utan hjälm ute på en rymdpromenad. Har du hjälmen på dig är det totalt omöjligt att vissla.
- Det är inte tillåtet att ha sex på den internationella rymdstationen (ISS).
Sverige och rymden
22 aug 2020
Sverige har en hel del att göra med rymden. Bland annat så bidrar de till det internationella rymdprogrammet. I Kiruna finns rymdbasen Esrange som tar emot forskare från hela världen. I Kiruna finns även Spaceport Sweden, den europeiska basen för rymdturism. Sedan så har vi i Sverige flera företag som både utvecklar och tillverkar avancerad rymdutrustning.
Den rymdverksamhet som sker i Sverige i dag är bred och sker i samarbete med industri, universitet och forskning. Rymdstyrelsen är de som har ansvar för både forskning och utveckling. Det är även de som sköter nternationella kontakter med andra rymdorgan, till exempel den europeiska ESA (European Space Agency).
De som utvecklar och tillverkar utrustning för svenska rymdprojekt är SSC (Swedish Space Corporation). Från den svenska rymdbasen Esrange utanför Kiruna så sänds både raketer och forskningsballonger upp. Kiruna är perfeka basen då det är mörkt under stora delar av året, vilket gör det lättare att studera norrsken och andra rymdfenomen. Sedan är det även så att polära satelliter alltid passerar över Kiruna.
Sverige har egna telekommunikationssatelliter som kontrolleras från Esrange. Esrange anlitas ofta också för driften av andra länders satelliter. Även den europeiska basen för rymdturism, Spaceport Sweden, har nu etablerats i Kiruna.
I Kiruna finns det även en linje på gymnasiet som inriktar sig på rymden. De studenter som pluggar där får bland annat delta i olika rymdprojekt. De kan fortsätta vidare sedan och plugga vid Institutet för rymdfysik, IRF, som bland annat forskar om atmosfären och konstruerar rymdinstrument. Eller så kan de välja att studera vid Institutionen för rymdvetenskap vid Luleå tekniska universitet, som utbildar rymdingenjörer och rymdforskare.
Svensk industri har varit med och utvecklat en del av den nya, avancerade rymdtekniken. De största inom området är RUAG space (fd Saab Space) och Volvo Aero.
Sveriges första astronaut
15 jul 2020
Sveriges första astronaut heter Christer Fuglesang. Han föddes den 18 mars i Stockholm. Han är utöver att vara den första svenska rymdfararen även docent i partikelfysik. Sen har han även skrivit ett par barnböcker.
Christer Fuglesang blev uttagen i ESA-grupp 2, 15 maj 1992 tillsammans med fem andra europeiska astronautkandidater. Klockan 20.47 den 9 december 2006 lokal tid (02.47 den 10 december svensk tid) blev Fuglesang den förste svensken i rymden, efter en lyckad start från Kennedy Space Center i Florida.
2009 deltog Fuglesang i en andra rymdfärjeuppskjutning.
Asteroiden 11256 Fuglesang är namngiven efter Christer Fuglesang.
Fuglesang har sammanlagt tillbringat drygt 26 dagar och 17 timmar i rymden.
- Fuglesang var backup för färden Euromir 95 med ryska Sojuz TM-22.
- STS-116/Discovery, eller Celsiusuppdraget, är Fuglesangs första rymdflygsuppdrag.
- STS-128/Discovery, är Fuglesangs andra rymdflygsuppdrag.
Fuglesang är behörig både som astronaut och kosmonaut, det vill säga både som amerikansk och rysk rymdfarare.
Astrofysiker/astronom
16 jun 2020
Astrofysik är den gren av astronomin som använder sig av fysikaliska metoder och begrepp för att studera och beskriva fenomen i världsrymden, universum, kosmos: stjärnor, galaxer och medier där emellan – i teori och genom praktisk observation. De hör så att säga samman med varandra.
Astrofysik är en vetenskapsgren inom fysiken. Astronomi, från grekiskans αστρονομiα, är vetenskapen om himlakropparna och universum, och omfattar bland annat kosmologi och läran om stjärnor, planeter, nebulosor och andra astronomiska fenomen.
Termerna astronomi – astrofysik
Generellt sett kan antingen termen "astronomi" eller "astrofysik" användas för att beskriva ämnet. Dock kan man säga om man vill vara mer specifik att astrofysik är en omfattande gren av astronomin. Astronomi avser studien av objekt och materia utanför jordens atmosfär samt deras fysikaliska och kemiska egenskaper medan astrofysik behandlar "beteendet, fysikaliska egenskaper och dynamiska processer hos astronomiska objekt och fenomen".
Eftersom en stor del av modern astronomisk forskning idag behandlar ämnen relaterade till fysik används astrofysik ofta som en generell benämning för astronomi.
För att läsa till något av detta går det att gå Kandidatprogrammet i fysik med inriktning astronomi som idag finns på flera lärosäten. Många lärosäten erbjuder också ett flertal orienteringskurser på grundnivå i astronomi.