Rymden i dag

Stormkantad v�g mot Hubble

2008-09-02T09:49:35Z

Kennedy Space Center p� Floridas �stkust ligger i ett getingbo av virvlande v�dersystem s� h�r �rs. Utrullningen av rymdf�rjan Atlantis som skulle ha skett redan har f�rsenats till onsdag eftersom man avvaktar orkanen Hanna och vid horisonten tornar dessutom Ike upp sig.

Ingenting l�r dock hindra mission STS-125 fr�n att till slut ta fart - f�rbi den internationella rymdstationens bana och ytterligare 150 kilometer ut i rymden. Till Hubbleteleskopet.

Den 8 oktober �r det start f�r astronauterna som ska reparera och underh�lla v�rt unika �ga mot kosmos. Hubble ska d�refter i ytterligare n�gra �r ge oss alltifr�n n�rbilder p� m�nen till bilder av den absoluta gr�nsen i tid och rum - galaxer som ligger m�nga miljarder ljus�r bort.

Boston Globe har ett klassiskt bildreportage fr�n f�rberedelserna. De stora strukturerna och m�lmedvetna m�nniskorna �r v�rda en n�rmare titt.

Det kan ocks� vara v�rt att reflektera �ver Hubble Deep Field med hj�lp av den h�r videon.

F�ljer Eliza med till Mars?

2008-08-26T18:58:51Z

Nasa har utvecklat en programvara som ska hj�lpa astronauter i sj�lan�d. Vid anfall av �ngest kan de koppla p� datorn och l�ta en virtuell terapiomg�ng ta dem tillbaka till en fungerande sinnesst�mning.

En av de stora utmaningarna med rymdfart �r att anpassa �ven det m�nskliga psyket till ett liv i rymden. Fysiken g�r att l�sa med trycksatta utrymmen, syrsatt luft och andra livsuppeh�llande �tg�rder. Psyket �r sv�rt. Resorna till m�nen p� n�gra dagar ska j�mf�ras med �rsl�nga Marsmissioner.

N�r m�nfarana vittnar om hur h�ftigt det vara att befinna sig mittemellan jorden och m�nen, i en svart rymd d�r de upplevde att tiden f�rsvann, d� kan man t�nka sig att ett halv�r i samma milj� m�jligen kan bli p�frestande. L�gg till det tr�nga utrymmen och medresen�rer som inte skulle ha befunnit sig d�r om de inte var mycket prestationsinriktade.

Eftersom en terapeut inte kan f�lja med och direktkontakt visserligen �r m�jlig men inte alldeles okomplicerad, blir sj�lvhj�lpsinsatser viktiga. Det �r d�r dataprogrammet kommer in. L�s mer om det p� NewScientist och Technovelgy. Jag har sj�lv jobbat med s� kallad e-learning och det finns en stor potential i s�dana h�r program.

F�rhoppningsvis kan psykologisk hj�lp till rymdfarare spilla �ver p� hj�lpprogram till ensamma och psykologiskt utsatta m�nniskor p� jorden. Det �r ju redan s� att antalet terapeuter inte r�cker till. �ven om levande samtalspartner s�kerligen �r mycket b�ttre kan en automatisk coachning s�kerligen s�tta ig�ng vettiga processer. Ett exempel p� de �r den f�rsta "automatiska" psykologen "Eliza" som konstruerades redan 1966. Ta en egen terapisession med ELIZA h�r.

Ingen vet exakt hur psykiskt p�frestande l�nga perioder i rymden �r, men man samlar p� sig erfarenheter fr�n rymdstationen och fr�n simulationer p� jorden. Mars500 �r ett samarbete mellan Ryssland och ESA som b�rjar redan i oktober. Sex personer ska l�sas in i n�gra moduler under 500 dagar och studeras i detalj. Fr�gan �r om det �r meningsfullt. F�r vad man inte kan simulera �r kraften som kommer av att p� riktigt vara p� v�g till en annan planet.

Oort - v�ldigt l�ngt bort

2008-08-19T08:22:19Z

Nu b�rjar Svt:s Kunskapskanalen att s�nda ett program om kometer. Det verkar mest handla om kometer ur v�rt perspektiv - svansarna och deras p�verkan p� v�r kultur. �nnu mer sp�nnande tycker jag det �r att f�rest�lla sig kometernas ljusskygga "hem" i det s� kallade Oort-molnet.

Nyligen observerades en himlakropp av en miniplanets storlek hitom Neptunus. Det handlar om en tillf�llig bes�kare fr�n Oorts moln.

Forskarna t�nker sig n�mligen att l�ngt d�rute finns ett mycket stort antal isbumlingar i en ring runt solsystemet. Avst�ndet �r extremt. Till och med s� l�ngt ut som halvv�gst till n�rmsta stj�rna kan det finnas planetliknande objekt. Med lite fantasi kan man till och med t�nka sig att f�rem�len vandrar mellan olika solsystem.

Sv�righeten att komma s� l�ngt ut kan man �vervinna genom att lifta med objekt som det i Neptunus n�rhet, enligt andra id�er.

Nedan den frispr�kige fysikern Freeman Dysons tankar om liv ute i Oorts kometmoln (Resonemanget b�rjar egentligen inte f�rr�n 10 minuter in)

OS-invigningen en spinoff fr�n Kinas rymdprogram

2008-08-11T07:28:12Z

I f�rs�ken att motivera mer rymdverksamhet f�rs�ker entusiaster peka p� mer eller mindre fantasifulla spinoffs som vi har nytta av p� jorden. Kardborren som utvecklades av Nasa inf�r m�nmissionerna �r den mest k�nda.

Ni som s�g OS-invigningen kan ju kontemplera �ver det faktum att man anv�nde erfarenheter fr�n rymdprogrammet f�r att allt skulle fungera. Enligt det officiella Kina beh�vdes ett kontrollcenter f�r att styra alla h�ndelser. Man hade d� helt sonika tagit systemet "Shenzhou 4000" som anv�ndes vid raketuppskjutningar. Erfarenheten fr�n att h�lla ig�ng komplexa system kom v�l till pass. Under OS-invigningen m�ste 800 delar samverka och inget fick ha ett "no-go".

Dessutom rapporterar MSN India att den "rymdpromenad" som ceremonin avslutades med designades i samarbete med rymdingenj�rer, att OS-eldens gigantiska konstruktion testats i raketernas vindtunnlar och att det tusental raketer som steg upp �ver bergen runt Peking f�r att ul�sa regnv�der p� betryggande avst�nd fr�n arenan sk�ttes av rymdprogrammet.

Se d�r. F�rutom att vi l�r oss mer om jorden och klimatf�r�ndringarna tr�nar rymdverksamheten oss i att samarbeta i stora komplexa arrangemang. Just i Kina beh�vs kanske inte s�dana h�r p�minnelser eftersom nationalismen �r en tillr�cklig drivkraft f�r fortsatta rymdsatsningar - och dessutom f�r man inte gn�lla fritt - men det t�l att ber�ttas om h�r hemma.

Om allt g�r som det ska kommer kineserna antagligen att spricka av stolthet i oktober. Efter ett lyckad OS ska d� tre Taikonauter skickas ut igen. Den h�r g�ngen p� rymdpromenad. N�gra dagar innan invigningen anl�nde raketen Long March 2F till rymdcentret i Gansuprovinsen.

Sv�rt bakslag f�r SpaceX

2008-08-03T07:20:39Z

Den f�rsta privat finansierade och utvecklade raketen Falcon 1 fr�n f�retaget SpaceX misslyckades i natt f�r tredje g�ngen.

Tv� minuter och 20 sekunder in i f�rs�ket att n� omloppsbana separerade inte stegen som de skulle och kontakten med Falcon 1 br�ts. F�rutom milit�ra experiment och ett solsegel fr�n Nasa fanns askan fr�n Star Trek-sk�despelaren James Doohan (Scotty) och 200 andra ombord.

F�r tv� �r sedan fl�g man bara 20 sekunder. F�rra �ret var man mycket n�ra att n� omloppsbana. Att man i �r kommer kortare �r f�rst�s mycket h�rt f�r vd Elon Musk och SpaceX. Han har tidigare sagt att vid tre misslyckanden m�ste de b�rja fundera p� om de har i branschen att g�ra. I ett uttalande i dag s�ger han att SpaceX inte p� n�got s�tt kommer att tveka att forts�tta fram�t: "For my part, I will never give up and I mean never. "

Samtidigt som man �nnu inte n�tt omloppsbana h�ller man p� att bygga Falcon 9 - en j�tteraket som kan flyga material till ISS. Det �r ett h�gt spel. Jag h�ller fortfarande alla tummar f�r att det lossnar f�r SpaceX och att de till slut lyckas vidga f�nstret mot rymden.

Blogg fr�n Kwajalein som drivs av Elon Musks bror

UPPDATERING 080807: Precis som kommentatorn Robert skriver s� �r orsaken till haveriet helt klar. Det var br�nslerester som gjorde att separationen misslyckades. Det syns mycket tydligt p� den video som SpaceX frikostigt sl�pper tillsammans med en f�rklaring fr�n vd Elon Musk. Finns att l�sa och se h�r

Vad skulle du odla p� Mars?

2008-08-02T09:11:14Z

Marsfarkosten Phoenix har f�r f�rsta g�ngen "smakat" Mars-vatten. N�r man v�rmde upp ett prov som Phoenix skrapat fr�n Marsytan sm�lte iskorn och vatten frigjordes.

F�rra m�naden konstaterade forskarna att "jorden" p� Mars nordpol �r fullt m�jlig att odla jordiska v�xter i. Marsrobotarna Opportunity och Spirit p� planetens ekvator har tidigare har m�tt upp sura, salta ytor som inte skulle g� att odla n�got p�, men d�r Phoenix st�r �r marken utm�rkt f�r odling av exempelvis sparris eller tulpaner.

Vi har allts� jorden och vi har vattnet. Vi beh�ver ta med oss n�ring, kv�ve och skapa en atmosf�r och skydda plantorna fr�n str�lning, n�got som borde vara fullt m�jligt. Vad skulle du odla? Sj�lv skulle jag satsa p� sparris, de vita sorten, som �r god att koka. Att grilla de gr�na i en k�nslig atmosf�r under plastkupoler �r nog inte att rekommendera initialt i alla fall. Skulle man sedan kunna f� fart p� n�gra tyska vinstockar och framst�lla en egen riesling d�rtill, s� skulle vistelsen p� den karga planeten omedelbart bli riktigt njutbar.

Phoenix har nu smakat p� vatten, men det var � andra sidan ingen �verraskning att det fanns d�r. Det mest sp�nnande �r nu om Phoenix kan hitta organiska molekyler, dvs kolf�reningar. Det �r f�ruts�ttningen f�r liv. Hittills har man inte hittat n�got. Nu gr�ver man djupare och det finns tid fram till h�sten att leta. Sedan b�rjar den marsianska vintern och snart kommer Phoenix att vara begravd under is.

En premi�r som lovar mer

2008-07-28T21:23:08Z

Virgin Galactic har tagit ett stort steg mot att f�rverkliga fungerande rymdturism.

I dag visades b�rfarkosten WhiteKnightTwo f�r f�rsta g�ngen. Det �r ett unikt b�rplan. Stort, l�tt och extremt energieffektivt och konstrukt�rerna �r �vertygade om att planet i sig och kunskaperna man tillskansats sig i utvecklingen kan f� stor anv�ndning b�de p� jorden och i rymden i framtiden. Och det �r ju det som �r charmen med att f�rs�ka g�ra n�got riktigt sv�rt. Man l�r sig s� mycket p� v�gen.

L�s mer om premi�ren p� rymdturism.se och p� virgingalactic.com

Fuglesang tar bladet fr�n munnen

2008-07-18T11:07:06Z

En avsp�nd Christer Fuglesang i ljusgr� sommarkostym och himmelsbl� slips h�ll presskonferens p� fredagen. Jag var d�r och s�g honom g�ra en ytlig genomg�ng av det nya uppdrag som han blivit utsedd till n�sta sommar, STS-128. L�s mer i Fuglesangs nya nyhetsbrev.

Mest fokus under fr�gestunderna efter presskonferensen l�g p� den debattartikel som Fuglesang skickat in till DN och som publicerades i dag. Enligt Christer sj�lv s� var den klar redan i maj. Att den publiceras samtidigt med att han blivit uttagen en andra g�ng �r DN:s beslut.

Fuglesang f�rklarade att inl�gget �r ett helt eget initiativ. ESA har inte godk�nt n�got och Rymdstyrelsen har medvetet tittat bort. Det �r n�mligen tydliga �sikter han f�r fram i artikeln som utmynnar i en uppmaning till den svenska regeringen att kraftigt �ka anslagen till ESA:s rymdverksamhet. Han beklagar ocks� att intresset f�r bemannad rymdfart att l�gt i Sverige. Missa inte att l�sa artikeln. Det �r uppfriskande att n�gon med Fuglesangs status tar bladet fr�n munnen och st�ller sig �ver politisk h�nsyn.

F�r det han s�ger m�ste s�gas. Om och om igen. Tycker man att m�nskligheten har n�got i rymden att g�ra, s� m�ste man jobba f�r det och st� f�r �sikterna. Fuglesang uttrycker sig till exempel s� h�r:

I relation till den obemannade rymdforskningen �r den bemannade dyr - och riskabel. Men den ligger i m�nniskans natur - nyfikenhet och �ventyr; i v�r kultur - utvidga gr�nser och kunskaper; i politiken - skaffa sig f�rdelar, synas att man kan och vara steget f�re; samt ekonomiskt - en dag g�r det att tj�na pengar p� detta.

Sj�lv har jag sv�rt att tro att alla som �r mot bemannad rymdfart verkligen har t�nkt tanken �nda in i m�l. Ska vi stanna p� jorden finns det n�mligen bara ett alternativ och det �r att b�rja leva i total symbios med naturen omkring oss, tills solen slutar brinna. Tyv�rr tycks det inte ligga i v�ra gener att leva i samklang med naturen utan expansiva ambitioner. Ytterst f� g�r det. L�sningen p� jordens problem finns utanf�r v�r lilla boll. Vi f�rst�r den om vi inte s�ker oss vidare och fyller andra platser med liv. Har du andra argument f�r bemannad rymdfart? Eller vill du k�fta emot? Kommentera g�rna!

Rymdkarneval nr 5

2008-07-15T13:57:09Z

Om ni inte har sett den, s� g� till Leif Arndorffs rymdturism.se och l�s rymdkarneval nr 5. Den handlar - f�rst�s - om rymdturism. Mycket aktuellt s� h�r mitt i sommaren eftersom Virgin Galactic f�r f�rsta g�ngen visar upp sin b�rfarkost 28 juli.

Nu s�tter vi segel

2008-07-01T19:42:43Z

De stora gamla segelflottornas tid kan komma tillbaka - i rymden. I s� fall tas det f�rsta historiska steget om n�gra veckor n�r experiment Nanosail-D vecklar ut m�nsklighetens f�rsta solsegel f�r framdrivning i rymden.

Om framtiden exempelvis skulle inneh�lla en ekonomisk b�rkraftig verksamhet p� Mars kommer det antagligen att kr�vas massiva transporter. Likt Ostindiefararen som p� 1700-talet korsade v�rldshaven, kan de enorma avst�nden komma att �vervinnas med hj�lp av samma milj�v�nliga teknik. D� var det vind i seglen. I framtiden kan det bli solljus i seglen. F�r n�r fotoner reflekteras mot en yta ut�var de faktiskt ett tryck. Det �r extremt litet, men i rymdens vacuum och �ver tid s� blir det till slut stora krafter. Solens str�lar sinar aldrig och br�nslet finns �verallt. Man kan till och med g� upp i vind och segla mot solvinden.

En resa till Mars skulle g� betydligt snabbare med ett bra solsegel �n med klassisk raketframdrivning. I b�rjan halkar solseglet l�ngt l�ngt efter, men p� stora distanser har raketmotorerna ingen chans.

N�r de f�rsta stapplande testerna nu g�rs �r det Nasa:s lilla Nanosail-D som kommer att f�rdas med Falcon 1-raketen fr�n SpaceX senare i sommar. F�r n�gra �r sedan gjorde frivilligorganisationen Planetary Society gjort ett f�rs�k med Cosmos 1 som misslyckades eftersom den ryska b�rraketen havererade. Nu blir det sp�nnande. F�rutom att det �r viktigt att SpaceX lyckas skjuta upp sin privat bekostade raket till omloppsbana kan solseglet fr�n Nasa kanske bli b�rjan p� n�got stort.

Nedanst�ende avsnitt av BBC-serien Space med Sam Neill fr�n 2000 handlar om hur vi kan komma att f�rdas i rymden och solsegel �r ett av alternativen som beskrivs.

I v�ntan p� andra flygningar fr�n Kiruna

2008-06-23T20:23:16Z

Strax innan midsommar hade jag f�rm�nen att tr�ffa de trevliga m�nniskorna p� Esrange i Kiruna. Resultatet av resan till midnattsolens land kommer att bli ett sp�nnande reportage i tidningen Popul�r Astronomi i h�st.

I v�ntan p� det tv� filmer fr�n flygningar med raketen Maxus 7 fr�n Esrange 2006 F�rst en uppskjutning och sedan en kamera i rymden.

From Gagarin's point of view

2008-06-15T20:21:52Z

Jazzmusikern Esbj�rn Svenssons d�d i en drunkningsolycka �r oerh�rt tragisk. Jag har alltid uppskattat den musik han gjorde med EST - Esbj�rn Svensson Trio. Med avstamp i jazzen gjorde de ofta elektroniska utflykter i musikkosmos.

Esbj�rn Svensson var rymdintresserad. Jag minns ett sommarprogram d�r han beskrev sin fascination inf�r rymden och sitt intresse f�r amat�rastronomi.

Nedan EST med l�ten "From Gagarin's point of view".

Space Adventures chartrar en hel Soyuz

2008-06-13T09:23:12Z

F�retaget Space Adventures lyckades 2001 f� ryssarna att skicka upp miljon�ren Dennis Tito i rymden mot betalning. Tio �r senare kommer de att chartra en hel Soyuz-kapsel.

I en bekv�m version av kapseln kommer fr�n 2011 tv� rymdturister i taget att kunna flyga till rymdstationen ISS.

En av dem kan bli Googles grundare Sergey Brin som lagt en delbetalning p� 5 miljoner dollar.

Ingenting tyder p� att det kommer att bli mindre popul�rt eller sv�rare f�r privatpersoner att k�pa resor till rymden. Tv�rtom. Detta �r bara b�rjan.

Sommarens f�rsta rymdfestival

2008-06-09T10:08:14Z

Assi st�r v�rd f�r denna m�nads rymdkarneval och Popast kompletterar med n�gra l�nkar. Bland annat till Sven Grahns beskrivning av en pilgrimsresa. Inte till Mecka men v�l till Stj�rnstaden utanf�r Moskva.

Popast har ocks� avsl�jat att BepiColombo-missionen �r i fara pga �vervikt. N�r SpacEurope f�ljer upp visar det sig st�mma ganska bra. Ett sant nyhetsscoop allts�!

Som lekman har jag dessutom inte riktigt f�rst�tt varf�r ESA satsat s� h�rt p� Bepi-Colombo. Eftersom Messenger nyligen anl�nt s� k�nns det lite... tr�kigt. Varf�r inte k�ra direkt p� Jupiters m�nar? Relativt outforskat och intressantare f�r en bredare allm�nhet.

Lyckad f�rsta skopa p� Mars

2008-06-03T06:27:47Z

Phoenix kan ha f�tt vattenis redan i den f�rsta skopan Marsjord man gr�vt upp. De vita strecken ser misst�nkta ut.

Nu v�ntar analysen i laboratorieugnen ombord.