Häng med till Hjärnans Dag

För Forskning.se livebevakade jag Hjärnfondens evenemang Hjärnans Dag. Slutresultatet blev ett tiotal ”artiklar” inbäddade i kommentarer och bilder från seminariets besökare. Detta kom det att handla om:

Hjärnan utvecklas annorlunda hos för tidigt födda barn – Nya insikter leder till nya vårdmetoder.

Adhd innebär inte bara problem – Vilhelm Nordström om sin diagnos.

Vägen framåt för barn med neuropsykiatrisk diagnos – paneldiskussion

Motion helar hjärnan – nya behandlingsprogram inom sjukvården bygger på träning.

Färgen på klänningen och fibromyalgi – fascinerande kopplingar från forskningen om hjärnans tolkningar.

Därför har vissa 90-åringar lika bra minne som 40-åringar – Nya resultat från minnesforskningen i Umeå.

1600_php0boogz20150318_143935Lill Lindfors underhåller

Ny revolutionerande metod behandlar stroke – Blodproppen dras ur kroppen.

Vikten av att förebygga Alzheimer – tecken på sjukdomen kan avläsas tidigt.

Här hittar du hela bevakningen

Förhoppningarna på cannabis

Jag har skrivit en artikel för forskning.se om läget avseende cannabis som medicin. Artikeln utgår från ett seminarium på vetenskapskonferensen AAAS där panelen var enig om att man nu bör forska på alla som självmedicinerar med Cannabis. Trenden är stark i Nordamerika och håller på att sprida sig till Europa.

Cannabinoiderna har potential att påverka många processer i kroppen eftersom de fungerar som signalsubstanser även i oss. Men från potential till medicin är det långt. Cannabis har en effekt på cancerceller i provrör, men det är det mängder av örter som har. Med tanke på hur mycket det röks skulle ett tydligt samband mellan cannabis och cancer ha upptäckts för länge sedan.

Istället för att göra oansvarig journalistik på att cannabis kan bota cancer bör man nog titta mer på den lindring cannabis kan ge. Cannabis är smärtlindrande och kan trycka tillbaka illamående. Dess psykoaktiva funktioner kan ge människor som är nära döden bättre lindring än en morfincocktail. Bör de då inte få inta sin cannabis?

Forskning på de miljoner människor som självmedicinerar med cannabis kan ge oss mer kött på benen. Vad är det som fungerar och hur och vilka är egentligen biverkningarna?

Oumbärlig dosering av cannabis?
Oumbärlig dosering av cannabis?

En annan aspekt av cannabistrenden är den portabla vaporisator som kan ge människor en dos av det aktiva ämnet THC i precis så stor mängd att det blir smärtstillande, men inte ger upphov till rus. Intressant att se om denna uppfinning blir populär bland folk i allmänhet som förespråkar cannabis som medicin. Tillåt mig uttrycka ett milt tvivel.

 

Studio Ett:s redaktionella haveri inte en engångshändelse

Jag påminns om någonting när jag hör SR P1:s Studio Ett:s intervju med Israels ambassadör Isaac Bachman. Detta har hänt förr.

Den här gången undrar programledaren Helena Groll om inte judarna själva har skuld till antisemitismen och när Isaac Bachman påpekar att frågeställningen är orimlig så maler Groll vidare utan att förstå att hon har gått långt över gränsen. Sveriges Radios ber om ursäkt och har tagit bort den delen av intervjun, men Public Service-radio har problem som inte kan klippas bort. Hur kunde det hända? frågar sig många. Brist på kompetens och kunskap är ett svar.

Samma programledare var inblandad i ett haveri om cancer och cannabis för mindre än ett år sedan. I ett okritiskt reportage berättade amerikaner att deras cancer hade botats av marijuana. I studiosamtalet efteråt pressade Helena Groll en neurolog om detta intill det absurdas gräns. Är det inte så att cannabis botar cancer? Hon var helt stängd för decenniers forskning som avfärdar sambandet. Inslaget anmäldes till granskningsnämnden och friades, men borde ha lett till en ursäkt även det och dessutom en intern utredning. Hur kan det bli så fel? Detta handlar inte bara om programledaren. Hon går på manus från redaktionen.

Intervjun med Israels ambassadör gör frågan akut. Djupt nere i den redaktionella myllan på Sveriges Radio finns säkert illaluktande antisemitiska tankefigurer som hämtar näring ur den upprorsromantiska världsbild som är vanlig hos journalister, men sådant kan faktiskt stoppas av bildade kollegor. Där brister det uppenbarligen på Sveriges Radio. Public Service har redan tidigare visat att de inte har tillräcklig kompetens på redaktionen och det är illa. När det sedan handlar om att judar har sig själva att skylla. Då blir det riktigt farligt.

ESS – Nobelpriskällan i Lund

European Spallation Source heter den nya stora forskningsanläggning som håller på att byggas utanför Lund. Med hjälp av en 500 meter lång tunnel ska protoner drivas upp i en hastighet nära ljusets för att sedan krocka med en vägg av volfram. Då frigörs neutroner som man kan skicka in i olika material för att få en ny och skarpare bild av hur världen fungerar ner på atomnivå.

Anläggningen är en så kallad neutronkälla som kommer att bli upp till 100 gånger starkare än de existerande. Det skapar stora möjligheter. Jag pratade med några av forskarna i samband med att jag skrev en artikel om ESS för Fokus och de var övertygade om att flera Nobelpris kommer att komma ur forskningen på anläggningen.

Dessutom kan man se ESS som en modern hälsokälla. Nya mediciner är en spännande möjlighet eftersom neutronerna låter oss se inbindningarna mellan läkemedel och kroppens molekyler på ett nytt och skarpare sätt.

Läs mer i artikeln på fokus.se

Luftvy av bygget utanför Lund. Det går redan att se den långa acceleratortunneln som mynnar ut i en stor ring av experimentstationer.
Luftvy av bygget utanför Lund. Det går redan att se den långa acceleratortunneln som mynnar ut i en vid ring av experimentstationer. Foto: ESS Perry Nordeng

Skräckviruset som dödar i medieskugga

Samtidigt som världen oroar sig över nästa stora pandemi får vi inte bukt med en mycket smärtsam dödssmitta som framförallt drabbar många barn. Rabies skördar 50.000-70.000 liv om året. Forskarna försöker nu få världen att förstå att det är massvaccinering av djur som är rätt väg att gå.

Rabies är som hämtat ur en skräckfilm. Viruset har utvecklats till att attackera nervsystemet hos däggdjur. När det har tagit sig in i ett djur letar det sig sakta upp till hjärnan vilket så småningom orsakar ett allt mer förvirrat beteende hos bäraren som sedan ofta övergår i aggressivitet. När detta stadium är nått har viruset lämpligt nog även nått spottkörtlarna vilket leder till att när det svårt påverkade djuret biter andra, så sprider sig viruset.

Rabies måste sägas vara det närmaste vi kommit ett Zombie-virus. Hittills. (Bild ur filmen Worls War Z).
Rabies är det närmaste vi kommit ett Zombie-virus. Hittills.

Hundar, fladdermöss och katter är exempel på djur som sprider smitta. Mest mellan varandra, men i bland också till människor. Det tragiska är att det är de mest fattiga och utsatta människorna som dör av smittan. De har inte möjlighet att skaffa vaccin vid ett hundbett. Många barn beräknas avlida i rabies utan att någon förstår vilken smitta som tog deras liv.

Även om riskerna att smittas och dö i rabies är små relativt sett, är virusets existens något som du bör ha i bakhuvudet vid resor till framförallt Asien och Afrika. Alla bett från däggdjur måste leda till besök på sjukhus och behandling med rabiesvaccin. Låt inte barn leka med herrelösa hundar eller katter eftersom de kan bita utan att barnet sedan berättar om det.

När symptomen uppstår hos en människa är det nästan alltid för sent. Viruset är lömskt för att det sprider sig lugnt och försiktigt i början och undgår immunsystemets radar. Knappt några symptom uppstår hos värden. När det däremot har nått nervsystemet blir det mycket aggressivt och immunförsvaret hänger inte med. Då går det fort.

Med en nyutvecklad behandlingsform har man lyckats rädda några barn och tonåringar i USA trots fullt utvecklad rabies. Metoden är nedsövning och antiviral behandling och hos några kan immunförsvaret till slut vinna över viruset. Något som tidigare ansågs omöjligt.

I Sverige och stora delar av Europa är rabies mycket ovanligt. Det beror dels på vaccinationsprogram av husdjur, men också på utläggning av bete med ett oralt vaccin i områden med mycket rabies. På detta sätt har vi i Sverige kraftigt begränsat rabiesvirus i rävar. Däremot är östra Europa och framförallt Rumänien fortfarande drabbat. Där har man reflexmässigt inlett slaktkampanjer på herrelösa hundar efter varje utbrott av rabies. Till detta har EU-pengar används vilket har lett till protester eftersom dödandet har varit inhumant. Dessutom anser många forskare att dessa kampanjer riskerar att förvärra situationen då hundarna blir oroliga och aggressiva av att jagas hårt i perioder.

Den metod som forskarna förordar är att lägga ut bete med ett oralt vaccin i drabbade områden. Då förhindras smittspridning mellan djuren och viruset kan helt försvinna från området. Kanske finns det ett motstånd i många fattiga länder mot att lägga ut preparerat foder när befolkningen svälter, men det är vad som i princip har utrotat rabies i Sverige. Samma sak skulle kunna göras världen över till en kostnad som bara uppgår till 10 procent av det som vi i dag lägger på att behandla bitna och insjuknade mmänniskor, enligt forskaren Bernard Vallat på World animal health organisation. Han jämför satsningen på att kontrollera mindre influensautbrott såsom Mers med alla som dagligen dör i den fruktansvärda virussjukdomen Rabies.

”Rabies is mainly in a small number of countries, it is not visible. We have up to 70,000 children dying every year in terrible pain, and the media don’t take that, they take Mers with 200 very old people dying,” säger Bernard Vallat till BBC.

Craig Venter på SciLifeLab Day

Evenemanget  SciLifeLab Day är ett stort seminarium om Life Science i Stockholm med världens mest tongivande forskare inom området på plats.

Jag rapporterade från eventet på olika sätt. Nedan ser du reprisen av min livebevakning som rullade under förmiddagen och Craig Venters föreläsning. Här kan du också lyssna på ett avsnitt av min nu avsomnade podcast Veckans Vetenskap där jag intervjuade Craig Venter.

 

Den upproriske professorn

Att svenska forskare kommit på ett nytt sätt att stoppa cancer var en uppmärksammad nyhet i veckan. Jag rapporterar om det i min podcast veckansvetenskap.se, men min intervju med professor Thomas Helleday kom faktiskt mest att handla om hans revolt mot de etablerade strukturerna för läkemedelsutveckling. Han är förbannad.

– Istället för att det här ska berika riskkapitalister och ge bonusar till kortsiktiga aktieägare eller vd:ar så tänker vi att om vi får pengar från det här så ska det gå tillbaka till forskningen, säger Thomas Helleday.

På tvärs mot det vanliga hemlighetsmakeriet öppnar han därför upp hela processen och delar med sig av precis allt material kring substansen TH588 till vem som helst som vill forska om det. Thomas Helleday behåller patentet och i slutändan ska eventuella vinster gå tillbaka till hans stiftelse och användas för mer forskning. Men inget enskilt läkemedelsbolag ska kunna styra processen med målet maximal profit. Detta är att utmana etablerade och starka strukturer.

Bakgrunden är något som hände för några år sedan då Thomas Helleday hade hittat en hämmarsubstans mot specifika former av bröst- och livmodercancer. Glad i hågen lät han läkemedelsföretagen bjuda över varandra och svenska Astra Zeneca plockade hem substansen. Bara för att lägga ner projektet. Enligt Thomas Helleday var det för att målgruppen ansågs vara för smal och vinstmarginalen för liten.

Thomas Helleday tvingades stå ut med att massor av patienter som hört talas om hans forskning, som han haft kontakt med och som börjat hoppas, dog, utan att ha fått en rimlig chans att prova ett nytt botemedel. Det tog honom mycket hårt. Därav denna nya strategi.

Han skickar nu ut TH588 över hela jorden, till alla forskargrupper och enskilda läkare som vill delta i utvecklingen mot ett nytt läkemedel, enligt principerna för så kallad öppen innovation. Han hoppas att detta ska ge snabbare resultat så att medicinen blir tillgänglig för cancersjuka, men räknar inte med att så mycket kommer att hända i Sverige. Enligt Helleday är Karolinska Institutet, läkemedelsbolag och landsting fast i ett vinsttänkande som effektivt lägger krokben för allt som handlar om innovation och nyfikenhet.

Representanter från dessa institutioner har säkert en annan uppfattning, men Thomas Helleday kommer aldrig att släppa kontrollen över en molekyl igen. Frågan är hur omstörtande hans uppror blir.

Mer om upptäckten: svt, unt.

Hon kan ge dig flera år i livet

Cynthia Kenyon
Cynthia Kenyon

Åldrande och död skulle många människor vilja skjuta upp om de kunde och oräkneliga kvacksalvare har tjänat pengar på denna djupa önskan. Nu börjar allt fler forskare på allvar intressera sig för om åldrandet skulle kunna påverkas medicinskt. Och de har fått ett oväntat starkt stöd.

Under hösten gick Google in med sina ekonomiska muskler för att undersöka  om man kan stoppa åldrandeprocesser och på så sätt se till att cancer och alzheimer inte får fäste. Googlegrundaren Larry Page berättade att företaget Calico ska syssla med långsiktig forskning för att ”förbättra miljoner människors liv”.  Att Larry Page själv precis fyllt 40 kan möjligen ha med saken att göra. 

Nu har Calico ett litet dream team samlat. En vd från läkemedelsbolaget Roche, som också sitter i Apples styrelse, ska leda verksamheten. Med sig har han tagit flera tunga namn från Roche och knyter till sig ledande universitetsforskare som rådgivare.

En av dessa är Cynthia Kenyon, biokemist och genetiker på University of California och känd för ett uppmärksammat experiment där hon genom att slå ut den gen som kodade för en specifik cellreceptor hos en mycket liten rundmask kunde fördubbla maskens livslängd. Cellreceptorn fångar upp ett hormon och aktiverar system i kroppen som startar åldrandet och i praktiken ser till att masken lämnar plats för kommande generationer.

Tanken är förstås att även människors åldrande kan styras genom att blockera vissa receptorer (se nedanstående TED-talk). Med Googles resurser kan Cynthia Kenyon gå vidare med sina teorier om att åldrandet inte handlar om att våra kroppar slits ner av tidens tand. De kan hålla mycket längre, men vi är evolutionärt utvecklade till att lämna plats. De etiska diskussionerna om hon och Calico lyckas framställa någon form av livselixir lär inte vänta på sig.

Tre trender som kan bli tidlösa

Mängder av vetenskapliga framsteg har gjorts under 2013 och alla listor blir av nödvändighet kompromisser. På min lista vid årets slut hamnar tre saker som kan ses som starten på något större, tre fenomen som kan få stor betydelse under åren som kommer. Gott Nytt 2014!

Tillvaron får nya lager. En mindre grupp utvalda pionjärer fick under andra halvan av 2013 testa Google Glass. Det är en talstyrd dator vars minimala monitor bärs framför ögat i en glasögonliknande konstruktion. Google Glass släpps till allmän försäljning under 2014.

glass

Denna typ av ”eyewear” från Google och andra företag har potential att förändra vårt sätt att kommunicera och uppfatta världen. En möjlighet som öppnar sig när position, igenkänning och uppkoppling kombineras är nya lager ovanpå verkligheten. Med Google Glass kan vi sätta upp digitala ”post-it”-lappar i omgivningen och på oss själva och vi kan välja att läsa andras kommentarer och etiketter. Världen blir ännu mindre och kommunikationen ökar. En annan mer direkt möjlighet med Google Glass är att koppla in sig på en annans Glass. Det har redan visat sig vara ett fungerande redskap för kirurgi på distans.

Upplevelser går i arv. Ett av 2013 års mest uppseendeväckande forskningsresultat var ett experiment på möss som visar att rädsla för en specifik lukt kan ärvas vidare till kommande generationer. Farfar mus utsattes för en ananasliknande lukt samtidigt som han fick en lätt stöt. Hans avsky för lukten ärvdes till både barn och barnbarn. Hur i hela friden kan då ett känslominne föras vidare i form av DNA-kod? Forskarna har inte svaret. Man har visat att cellreceptorer känsliga för lukten blev fler och att området i hjärnan som reagerar på lukten blev större och triggade en avvärjande reaktion. Nästa steg är att ta reda på hur en förändringssignal har gått från hjärna till könsceller och hur DNA-kedjan i dessa kan ha förändrats så genomgående att reaktioner på lukt kan kodas in i kommande generationer.

mouse

Forskningsområdet kallas för epigenetik och handlar om hur DNA-sekvensen kan styras av molekyler som kopplar på DNA-kedjan och ändrar genernas uttryck beroende på vad vi går igenom i livet. Epigenetiken kommer att betyda mycket för alltifrån förståelsen av vår tillvaro till nya metoder att behandla sjukdomar.

Resan mot Mars har startat. 1961 annonserade president John F Kennedy att USA innan decenniets slut skulle landsätta människor på månen. Det initierade en jättelik statlig satsning på teknologiutveckling och ett lyckat månprogram. Att resa till Mars är ännu svårare och under de dryga 50 år som gått har inte mycket hänt på den fronten, men under 2013 etablerade företaget SpaceX sin billiga raketteknologi på marknaden och företagets vd Elon Musk har som uttalat mål att nå planeten Mars. Samtidigt har ett mer allmänt intresse för att resa till Mars kanaliserats via projektet Mars One vars mål är envägsresor och kolonisering av Mars. De statliga satsningarna ligger inte i närheten av 60-talets, men under 2014 kommer Nasa att prova ut en ny rymdkapsel, Orion, som ska kunna bära människor till Mars.

mars

Kanske kommer man i backspegeln att kunna konstatera att resan mot den röda planeten startade 2013.

Algerna som börjat samarbeta

Hur liv i form av en självreplikerande cell kunde uppstå ur död materia är inte helt klarlagt av vetenskapen. Vi vet heller inte exakt hur det gick till när cellerna så småningom började slå sig samman, något som till slut ledde till de hundratusen miljarder samarbetande celler som utgör en människa.

Forskare i USA har nu återskapat början till multicellulära varelser i ett provrör. Man tog en encellig alg och la sig i evolutionen på så sätt att de alger som av någon anledning klumpade ihop sig fick överleva. Efter 50 generationer har man celler som aktivt klumpar ihop sig. När det är dags att självreplikera lämnar de ”gruppen”, men återvänder sedan.

Forskarna ser detta som ett bevis på att steget från encelliga organismer till flercelliga initialt inte är så långt. Däremot återstår det för algerna att profilera sig och likt högre stående liv bilda organ. Detta kommer att ta mycket lång tid.

Experimental evolution of an alternating uni- and multicellular life cycle in Chlamydomonas reinhardtii

Någonstans måste träskmonstret ha kommit ifrån...
Algerna i forskarnas provrör – några miljarder generationer senare?