Förhoppningarna på cannabis

Jag har skrivit en artikel för forskning.se om läget avseende cannabis som medicin. Artikeln utgår från ett seminarium på vetenskapskonferensen AAAS där panelen var enig om att man nu bör forska på alla som självmedicinerar med Cannabis. Trenden är stark i Nordamerika och håller på att sprida sig till Europa.

Cannabinoiderna har potential att påverka många processer i kroppen eftersom de fungerar som signalsubstanser även i oss. Men från potential till medicin är det långt. Cannabis har en effekt på cancerceller i provrör, men det är det mängder av örter som har. Med tanke på hur mycket det röks skulle ett tydligt samband mellan cannabis och cancer ha upptäckts för länge sedan.

Istället för att göra oansvarig journalistik på att cannabis kan bota cancer bör man nog titta mer på den lindring cannabis kan ge. Cannabis är smärtlindrande och kan trycka tillbaka illamående. Dess psykoaktiva funktioner kan ge människor som är nära döden bättre lindring än en morfincocktail. Bör de då inte få inta sin cannabis?

Forskning på de miljoner människor som självmedicinerar med cannabis kan ge oss mer kött på benen. Vad är det som fungerar och hur och vilka är egentligen biverkningarna?

Oumbärlig dosering av cannabis?
Oumbärlig dosering av cannabis?

En annan aspekt av cannabistrenden är den portabla vaporisator som kan ge människor en dos av det aktiva ämnet THC i precis så stor mängd att det blir smärtstillande, men inte ger upphov till rus. Intressant att se om denna uppfinning blir populär bland folk i allmänhet som förespråkar cannabis som medicin. Tillåt mig uttrycka ett milt tvivel.

 

Flytta förändringarna till folket

Vårt nervsystem är ytterst känsligt för förändringar. Minsta avvikelse från det normala noterar vi, vare sig det gäller ett annorlunda ljud under jakten på savannen eller ett slingrande i ögonvrån som kan betyda att barnet leker med en orm.

Evolutionen har givit oss förmågan för att vi snabbt ska kunna reagera och avvärja alla de hot livet bär med sig, men två av de allvarligaste hoten mot oss och våra barns liv i dag har vi väldigt svårt att ta in. Larm om ”två grader varmare” leder inte till avbokade flygbiljetter och ”multiresistenta bakterier” angår bara någon annan.

Antagligen måste förändringarna flyttas närmare sinnena. Vi behöver en djupare förnimmelse än varningsrapporter och bekymrade forskarminer. Jag har nyligen skrivit två artiklar om klimatkrisen och en om antibiotikaresistens och tänker att när hoten konkretiseras en aning kan de åtminstone snudda vid en sträng.

På forskning.se kan du läsa om att klimatutsläppen hotar matförsörjningen och att världens ”brödkorgar” som står för extremt hög andel av produktionen är känsliga. Om de slås ut hotar matbrist och social oro även oss som är vana vid fyllda hyllor. Nordamerikas jordbruk är redan på väg norrut.

Du kan också läsa om hur svårt det är att rensa luften på vår utsläppta koldioxid. Ska vi bygga städer av luftrenare eller sprida mineraler över hela jordytan? Nyttig information för alla som tror att ”det där fixar vi på något sätt”.

fokus-antibiotikaresistensI nya numret av tidskriften Fokus skriver jag om antibiotikaresistens. Innan penicillinet försökte man bota gonorré genom att köra upp heta stavar i urinröret. Nu återstår bara ett antibiotika innan gonokockerna blir totalresistenta och då får vi försöka utveckla den teknologin.

För att en förändring ska trigga handling måste den engagera och involvera fler nervbanor än tabeller och bilder på rykande skorstenar gör. Föreställningar kring hunger, smärta och sjukdom fick åtminstone mig att vilja återupprätta jämnvikten och göra något. Att sluta äta kött gynnar både klimatet och kampen mot antibiotikaresistens. Beslutet är nu ett faktum.

Fast det blir nog kyckling ibland.

Följ med till AAAS 2015

Den stora vetenskapskonferensen AAAS är populär både bland forskare och journalister. Det är en arena där den senaste forskningen presenteras och idéer utbyts tvärvetenskapligt. I år hålls konferensen i kaliforniska San José 12-16 februari och jag åker dit för första gången. Jag ska skriva några artiklar, men också livebevaka konferensen för forskning.se.

Det vi kallar livebevakning ser jag som ett troligt framtidsspår för journalistiken. Det handlar om kollektiv rapportering i realtid. Folk på plats, experter och andra intresserade skapar tillsammans med journalisten informationsflödet och analysen.

Detta kollektiva flöde kommer att utvecklas när informationssortering med hjälp av svag AI och nya gränssnitt i form av wearables (bärbara internetuppkopplade prylar och plagg) som till exempel Google Glass blir mer användbart.

Jag ska försöka hålla igång med de knoppande digitala verktyg som står till buds i dag och bjuda på en berättelse från forskningens frontlinjer. Jättekul om du följer bevakningen och deltar med ditt kunnande, din tolkning eller dina frågor. Vill du vara säker på att nå fram under de här dagarna så twittra direkt till @rymdenidag.

Till Livebevakningen på Forskning.se/AAAS

Jakten på liv utanför jorden

Livet på jorden tog troligen sin början när en molekylkedja någonstans i de urtida haven började skapa avbilder av sig själv genom att starta kemiska reaktioner hos andra molekyler. Avbilderna kunde också kopiera sig själva.

Om en av de självkopierande molekylerna blir bättre än de andra på detta kommer den nya typen av molekyl att få överhanden. Så fortsätter det. De kemiska ämnena förfinas i en process som handlar om att få fördel. Evolutionen startar.

Utan att förringa det storslagna i våra mänskliga liv går det att betrakta kärlek, drifter, glädje och ångest som uttryck för denna pågående kemiska reaktion. Vi väljer vägar i livet, men den grundläggande drivkraften som brinner i oss är dessa första molekylära sammansmältningar. Nu allt mer komplexa och oöverblickbara.

När forskarna funderar över liv på andra platser i Universum försöker de hitta de miljöer i solsystemet som kan ge grogrund för kemiska reaktioner som tänder gnistan till liv. Jag har pratat med rymdfysikern Jan-Erik Wahlund och molekylärbiologen Britt-Marie Sjöberg om detta och skrivit en artikel till forskning.se: ”Så letar forskarna liv i rymden

Inriktningen på utforskningen av solsystemet lutar allt mer åt en jakt på liv eller förutsättningar för liv. Kanske är det glöden från de första livsprocesserna som underblåser driften att hitta okända kusiner.


Bra animation om RNA, den molekyl som troligen startade livet.

Betlehems stjärna och verkligheten

Den bibliska berättelsen om Betlehems stjärna syftar till att upphöja Jesus och ge honom kungliga attribut.

Samtidigt kan det finnas en verklig bakgrund till evangelisten Matteus val av ett himmelskt tema. Berättartraditionen utgick ofta från saker som inträffat även om många ändringar infogades. Dessutom kan den astronomiska vetenskapen härleda ett ovanligt himmelsfenomen till tiden för Jesu födelse (och ja, Jesus har funnits som historisk person).

Läs den spännande historien om verkligheten bakom Betlehems stjärna på forskning.se.

En mycket ovanlig så kallad konjunktion som inträffade vid tiden för Jesu födelse.
En mycket ovanlig så kallad konjunktion som inträffade vid tiden för Jesu födelse. Källa: Marriot Sky Map

ESS – Nobelpriskällan i Lund

European Spallation Source heter den nya stora forskningsanläggning som håller på att byggas utanför Lund. Med hjälp av en 500 meter lång tunnel ska protoner drivas upp i en hastighet nära ljusets för att sedan krocka med en vägg av volfram. Då frigörs neutroner som man kan skicka in i olika material för att få en ny och skarpare bild av hur världen fungerar ner på atomnivå.

Anläggningen är en så kallad neutronkälla som kommer att bli upp till 100 gånger starkare än de existerande. Det skapar stora möjligheter. Jag pratade med några av forskarna i samband med att jag skrev en artikel om ESS för Fokus och de var övertygade om att flera Nobelpris kommer att komma ur forskningen på anläggningen.

Dessutom kan man se ESS som en modern hälsokälla. Nya mediciner är en spännande möjlighet eftersom neutronerna låter oss se inbindningarna mellan läkemedel och kroppens molekyler på ett nytt och skarpare sätt.

Läs mer i artikeln på fokus.se

Luftvy av bygget utanför Lund. Det går redan att se den långa acceleratortunneln som mynnar ut i en stor ring av experimentstationer.
Luftvy av bygget utanför Lund. Det går redan att se den långa acceleratortunneln som mynnar ut i en vid ring av experimentstationer. Foto: ESS Perry Nordeng

Fokus på åldrandet

Viljan att fortsätta leva är den mest grundläggande drivkraften i människan. Ändå accepterar vi åldrandet och dess följeslagare döden som något oundvikligt och oberörbart. Fast inte helt och hållet. Inom vissa delar av vetenskapen höjs provrören till en strid mot tidens tand som vi tills nyligen inte ens tänkte att vi skulle kunna föra.

Ett exempel är att Google har gått in med 10 miljarder för att skapa ett helt nytt forskningscentrum. Man vill förstå de biolgiska processer som kontrollerar livslängd och använda den kunskapen till att öka livslängden. Jag har intervjuat molekylärbiologen Cynthia Kenyon som är forskningschef för satsningen och tidningen Fokus publicerade texten.

Läs hela artikeln på fokus.se.

cynthia_kenyon
Cynthia Kenyon på Nobel Week Dialogue. Foto: NobelMedia AB.

Det var i samband med konferensen Nobel Week Dialogue som jag fick möjlighet att prata med Cynthia Kenyon. Konferensen riktar sig till allmänheten och handlade i år om olika aspekter av den senaste åldrandeforskningen. Jag livebevakade hela dagen för forskning.se. Det innebär att jag under konferensen refererade vad jag såg och hörde samtidigt som jag publicerade inlägg på sociala medier från andra som var där. Kul och intressant. Läs hela livebevakningen här.

Om kortfilmssuccén Wanderers i Populär Astronomi

marssunsetJag såg Wanderers på en premiär ihop med ett femtiotal inbjudna dagen innan Erik Wernquist la upp sin film på nätet.

När min favoritvy alla kategorier, Spirits foto av en solnedgång på Mars, kom upp på duken blev jag väldigt berörd. Han hade gjort ”min” bild ännu mer fantastisk. Genom att placera ett gäng avslappnade människor som beundrar solnedgången på bergskammen ger han en enkel och samtidigt drabbande vision av att solsystemet är vårt hem.

Jag förstod redan på visningen att den här filmen kommer att bli en klassiker bland rymdintresserade, men att den skulle bli större än så och att det skulle gå så snabbt, det överträffar det mesta. Första helgen såg två miljoner personer filmen.

Jag intervjuade Erik Wernquist för Populär Astronomis räkning och han berättade om tillkomsten av filmen och sina reaktioner på succén. Du kan läsa intervjun här.

Och filmen ser du här:

Wanderers – a short film by Erik Wernquist from Erik Wernquist on Vimeo.

Om Venus i nyhetsmagasinet Fokus

Med mycket tur kanske planeten Venus hade kunnat vara ett tropiskt paradis. Nu är det inte så. Venus är en svavelosande plats där bly smälter i värmen och allt vatten har kokat bort. Kanske var det vi på jorden som fick all tur.

Venus väg till värmeinferno är något sonden Venus Express med den svenska projektledaren Håkan Svedhem har studerat. Sonden störtar snart ned i den tjocka Venusatmosfären inga fler är på väg, vilket är synd, för då missar vi de ledtrådar Venus kan ge om klimatförändringarna på jorden. Finns det risk för att vårt klimat kan tippa över som på Venus?

Läs mer i artikeln på Fokuse.se

Den sovjetiska sonden Venera 13 tog bilden från Venus yta 1982.
Den sovjetiska sonden Venera 13 tog bilden från Venus yta 1982.

Recension av nyutgiven rymdlitteratur

I nummer 3/2014 av tidskriften Populär Astronomi anmälde jag en svensk översättning av en klassisk månmemoar. 

månenGå upp på ett berg på månen
av Edgar D. Mitchell
Urval och översättning av Peter Bergman

Med hjälp av vetenskapliga instrument lär vi oss allt mer om jordens grannar i solsystemet, men utforskning med mänskliga sinnen som på plats kan associera och berätta låter vänta på sig. Det är snart 42 år sedan en människa befann sig på en annan himlakropp.

Ed Mitchell var astronaut på Apollo 14. Hans bok ”The Way of the Explorer” från 1996 är till stora delar ett filosofiskt resonemang om olika verkligheter. Det skymmer berättelsen från månen, men den finns där.

Detta har Peter Bergman tagit fasta på. Han har översatt och givit ut den del av Mitchells bok som är biografisk och som utspelar sig under månfärden. Det är utmärkt att en sådan berättelse från månen nu finns på svenska.

Mitchell lägger sig långt ifrån beskrivningar av toalettbesök och dagliga rutiner i rymden. Han sätter sin mentala upplevelse av märkligheterna på en annan himlakropp i centrum. Det kan handla om hans oro för att månlandaren ska tippa när det är dags att sova på månen, men också om sinnesvidgande insikter på resan tillbaka när han kände sig som ett med kosmos.

Mitchells annorlunda astronautperspektiv är en påminnelse om att världen inte bara kan utforskas i form av exakta vetenskapliga observationer utan att vi människor även behöver olika bilder och berättelser för att lära känna den. Eller som Mitchells Apollo-kollega Ken Mattingly uttryckt det: ”Vi skulle ha tagit med oss en författare som Hemingway till månen”.