Ingen återvändo för Prismasatelliterna

På tisdag 15/6 klockan 16.42 dundrar en gammal rysk missilmodell iväg mot rymden med de två svenska Prismasatelliterna. Mycket står på spel i Sveriges största rymdprojekt på många år.

350 miljoner kronor har projektet kostat och biljetten till rymden går på 50 miljoner. Allt hänger på att Dnepr-raket lyfter som den ska från den stängda militära staden Yasny. Sedan gäller det att satelliterna fungerar. Projektledaren Staffan Persson kan bara hoppas.

– Vi har kollat allt så mycket att vi kan. Satelliterna ska fungera. Det jag är mest nervös efter uppskjutningen är att separationen fungerar i början av augusti.

Det som ska separeras är delarna av projektet – Den större ”mamman” som kallas Mango och den dansande lilla Tango. I rymden ska de demonstrera formationsflygning. De håller koll på varandra automatiskt och från Rymdbolagets lokaler i Solna kan man beordra dem att möta upp eller avlägsna sig från varandra.

Sverige har gjort något annorlunda när man bestämde sig för att satsa på att testa tekniker i rymden istället för att försöka göra ett vetenskapligt mätprojekt. Förhoppningen är nu att allt det man testar ska generera beställningar till svensk industri.

Rymdbolaget vill visa upp sin formationsflygningsteknik. Tanken är att man i förlängningen med hjälp av den kan tanka satelliter, automatiskt docka med exempelvis rymdstationen eller skapa virtuella antenner av många små istället för en jättesatellit.

Svenska bolaget Ecaps testar ett miljövänligt bränsle som kan slå igenom stort i branschen som i dag kämpar med det livsfarliga Hydrazinet. Fler bolag och tekniker som deltar i projektet kan du läsa om på prismasatellites.se.

Mission Control i Solna. Välbekant ursvensk kontorsmiljö.

På tisdag kommer du förhoppningsvis att kunna följa uppsändningen på rymdkanalen.se. Håll tummarna för gänget i kontrollrummet i Solna som ska vänta på första signalen från satelliten som kommer efter 73 minuter.

73 minuter var för övrigt ungefär vad det tog mig att producera detta referat med foto och video och direkt-twittra från själva presskonferensen – inklusive lunch! Kvaliteten kan bli bättre som vanligt, men vad säger du? Möjligheterna som de nya medierna nu ger är väldigt spännande.

Författare: Dag Kättström

Vetenskapsjournalist