Jakten i Dalarna – efter liv på Mars

REPORTAGE Rymden i dag har intervjuat Sveriges förste astrobiolog Tomas Hode. Han vill avslöja liv på Mars med hjälp av gamla svenska stenar.


Först Sveriges förste astrobiolog Tomas Hode med en Mars-glob

Foto: Staffan Waerndt

Sökandet efter liv i universum pågår även i Sverige. Genom att leta förhistoriskt liv i gamla stenar runt Siljan i Dalarna, utvecklar astrobiologen Tomas Hode metoder för att avslöja liv på Mars.

För 370 miljoner år sedan rusade en fyra kilometer stor meteorit med en hastighet av flera mil i sekunden mot jordens ekvator. Explosionen blev extremt kraftig och värmeutvecklingen så enorm att marken kokade i hundratusen år. Under årmiljonerna har området svalnat och sakta rört sig norrut. Ärret efter meteoritnedslaget kallas i dag Siljansringen.

Geologer har länge forskat i marken runt Siljan i Dalarna. Nu sneglar också astrobiologin – forskningen om liv i rymden – på stenarna. Anledningen är att det på planeten Mars finns liknande miljöer och Mars är den hetaste platsen för att hitta liv på andra ställen än jorden.

Tomas Hode blev under 2005 den förste svensk att doktorera inom ämnet astrobiologi. I doktorsavhandlingen visade han hur man kan hitta 370 miljoner år gamla spår av liv i stenar från Siljansringen – och hur man kan leta efter samma spår på Mars.

Liv på Mars

– Om liv har funnits på Mars har det med stor sannolikhet trivts i områden runt meteoritnedslag. Om det går att hitta fossila spår av sådant liv på jorden finns det goda förutsättningar för att hitta sådana spår av liv på Mars, säger Tomas Hode.

För hundratals miljoner år sedan flöt det vatten på Mars yta. Detta tillsammans med att planeten hade aktiva vulkaner och varma källor gör att många forskare tror att liv borde ha kunnat uppstå. I så fall handlar det om mikroskopiska bakterier, men det är inte så lätt att hitta spår av sådana.

– Skulle du landsätta sonder på jorden skulle du inte hitta några fossila spår av liv om du inte letade på exakt rätt ställe. Det kryllar visserligen av liv i ett vanligt vattenglas, men när vattnet torkat bort försvinner allt. Det blir inga fossiler.

Fossilerat slem
Bildbeviset Strukturer av fossilerat slem från mikrobiologiskt liv.

Foto: Tomas Hode

Vid meteoritnedslaget i Dalarna bildades många nya mineraler, samtidigt som varmt vatten cirkulerade. I sådana miljöer trivs många mikroorganismer och fossila spår av dem slöts in i de nybildade mineralerna.

Förra sommaren vandrade Tomas Hode i området runt Siljan, samlade och undersökte stenar i jakten på bevis på liv. Och fossilerna fanns där.

Slem

– I min doktorsavhandling visade jag att man har fått en bevaring av de mikroorganismer som levde i det här systemet vid Siljansringen.

De fossil som Tomas Hode hittat är inte själva organismen utan ett slags slem som mikroorganismer avger och som fossiliserats. Nästa steg är att förfina metoderna. Det gäller till exempel att leta efter spåren utan att förstöra dem. Det gäller också att minska risken för att organiskt material från jorden förorenar stenen från Mars.

Tomas Hode hoppas att hans forskning ska användas vid en så kallad ”sample return misson”: En sond sänds till Mars, plockar upp sten och återvänder med materialet till jorden. Amerikanska rymdmyndigheten Nasa och europeiska motsvarigheten ESA har planer på att arbeta tillsammans med en sådan expedition. Troligen kommer den iväg inom tio år.

Tre scenarion

Anledningen till att man satsar så hårt på att undersöka frågan om liv på Mars är att svaret på frågan skulle avslöja så mycket om förutsättningarna för liv i hela universum. Det finns tre huvudscenarion.

  • Man hittar inget liv eller spår av liv. Trots flytande vatten och aktiv geologi uppstod aldrig liv på Mars. Kanske är livet något mycket unikt i universum.
  • Man hittar spår av liv som är besläktat med det på jorden. Många forskare anser det fullt möjligt att liv kan ha färdats i stenbumlingar från den ena himlakroppen till den andra, bumlingar som slitits loss i samband med meteoritnedslag. Eftersom Mars är en planet som låg före jorden i utvecklingen kan sådana fynd i så fall indikera att det var på Mars livet började och sedan flyttades till jorden.
  • Man hittar liv som inte är släkt med oss. Det skulle tyda på att det kryllar av liv i universum, eftersom det uppstått oberoende av varandra i solsystemet.

    Tror du att det finns liv på Mars?

    – Jag vet verkligen inte, säger Tomas Hode. Det finns i nuläget inte tillräckligt med information för att tro det ena eller det andra. Jag kan tycka att det vore spännande om det fanns liv på Mars, men det är skillnad på tycka och tro. Om det nu en gång uppstått liv på Mars skulle jag däremot sätta en peng på att det finns kvar. Den senaste tidens forskning antyder att Mars kan vara geologiskt aktiv och att det fortfarande finns varma fickor under Marsytan. Har liv en gång etablerat sig finns det troligen kvar. Liv är segt.

    Själv tycker Tomas Hode att det är helt rätt att skicka människor till Mars. Även om man med hans metoder kommer att hitta spår av liv i stenar som fraktats hit av robotexpeditioner. För att kunna undersöka Mars ordentligt och effektivt måste människor genomföra undersökningarna på plats.

    Vill du åka själv?

    Jag skulle nog åka dit även på en enkel biljett tror jag.

    Dag Kättström

    Mera fakta 1

    Astrobiologi behandlar frågan om liv i universum och det är ett snabbt växande forskningsfält. Astrobiologin är ett så kallat mångvetenskapligt ämne, eftersom liv i universum är ett för brett och stort begrepp för att kunna bli ett enda ämne. Astrobiologisk forskning utförs av många personer i Sverige – fysiker, biologer, geologer och kemister. Tomas Hode är dock den första som doktorerat inom ämnet.

    Läs mer: Svenska Astrobiologiska sällskapet

    Mera fakta 2

    I dag finns tre fungerande kretsare och två aktiva robotar på Mars-ytan.

    Ytterligare en kretsare har nyligen skickats upp och är på väg.

    Vartannat år kommer farkoster att färdas från jorden till Mars. Nasa skjuter till exempel upp en polarutforskare 2007 och ett minilaboratorium 2009. 2011 vill ESA skjuta upp ExoMars, en avancerad robot med borr. 2013 eller 2015 är det troligen dags för en ”Sample return mission”.

    Författare: Dag Kättström

    Vetenskapsjournalist