Studio Ett:s redaktionella haveri inte en engångshändelse

Jag påminns om någonting när jag hör SR P1:s Studio Ett:s intervju med Israels ambassadör Isaac Bachman. Detta har hänt förr.

Den här gången undrar programledaren Helena Groll om inte judarna själva har skuld till antisemitismen och när Isaac Bachman påpekar att frågeställningen är orimlig så maler Groll vidare utan att förstå att hon har gått långt över gränsen. Sveriges Radios ber om ursäkt och har tagit bort den delen av intervjun, men Public Service-radio har problem som inte kan klippas bort. Hur kunde det hända? frågar sig många. Brist på kompetens och kunskap är ett svar.

Samma programledare var inblandad i ett haveri om cancer och cannabis för mindre än ett år sedan. I ett okritiskt reportage berättade amerikaner att deras cancer hade botats av marijuana. I studiosamtalet efteråt pressade Helena Groll en neurolog om detta intill det absurdas gräns. Är det inte så att cannabis botar cancer? Hon var helt stängd för decenniers forskning som avfärdar sambandet. Inslaget anmäldes till granskningsnämnden och friades, men borde ha lett till en ursäkt även det och dessutom en intern utredning. Hur kan det bli så fel? Detta handlar inte bara om programledaren. Hon går på manus från redaktionen.

Intervjun med Israels ambassadör gör frågan akut. Djupt nere i den redaktionella myllan på Sveriges Radio finns säkert illaluktande antisemitiska tankefigurer som hämtar näring ur den upprorsromantiska världsbild som är vanlig hos journalister, men sådant kan faktiskt stoppas av bildade kollegor. Där brister det uppenbarligen på Sveriges Radio. Public Service har redan tidigare visat att de inte har tillräcklig kompetens på redaktionen och det är illa. När det sedan handlar om att judar har sig själva att skylla. Då blir det riktigt farligt.

Följ med till AAAS 2015

Den stora vetenskapskonferensen AAAS är populär både bland forskare och journalister. Det är en arena där den senaste forskningen presenteras och idéer utbyts tvärvetenskapligt. I år hålls konferensen i kaliforniska San José 12-16 februari och jag åker dit för första gången. Jag ska skriva några artiklar, men också livebevaka konferensen för forskning.se.

Det vi kallar livebevakning ser jag som ett troligt framtidsspår för journalistiken. Det handlar om kollektiv rapportering i realtid. Folk på plats, experter och andra intresserade skapar tillsammans med journalisten informationsflödet och analysen.

Detta kollektiva flöde kommer att utvecklas när informationssortering med hjälp av svag AI och nya gränssnitt i form av wearables (bärbara internetuppkopplade prylar och plagg) som till exempel Google Glass blir mer användbart.

Jag ska försöka hålla igång med de knoppande digitala verktyg som står till buds i dag och bjuda på en berättelse från forskningens frontlinjer. Jättekul om du följer bevakningen och deltar med ditt kunnande, din tolkning eller dina frågor. Vill du vara säker på att nå fram under de här dagarna så twittra direkt till @rymdenidag.

Till Livebevakningen på Forskning.se/AAAS

Jakten på liv utanför jorden

Livet på jorden tog troligen sin början när en molekylkedja någonstans i de urtida haven började skapa avbilder av sig själv genom att starta kemiska reaktioner hos andra molekyler. Avbilderna kunde också kopiera sig själva.

Om en av de självkopierande molekylerna blir bättre än de andra på detta kommer den nya typen av molekyl att få överhanden. Så fortsätter det. De kemiska ämnena förfinas i en process som handlar om att få fördel. Evolutionen startar.

Utan att förringa det storslagna i våra mänskliga liv går det att betrakta kärlek, drifter, glädje och ångest som uttryck för denna pågående kemiska reaktion. Vi väljer vägar i livet, men den grundläggande drivkraften som brinner i oss är dessa första molekylära sammansmältningar. Nu allt mer komplexa och oöverblickbara.

När forskarna funderar över liv på andra platser i Universum försöker de hitta de miljöer i solsystemet som kan ge grogrund för kemiska reaktioner som tänder gnistan till liv. Jag har pratat med rymdfysikern Jan-Erik Wahlund och molekylärbiologen Britt-Marie Sjöberg om detta och skrivit en artikel till forskning.se: ”Så letar forskarna liv i rymden

Inriktningen på utforskningen av solsystemet lutar allt mer åt en jakt på liv eller förutsättningar för liv. Kanske är det glöden från de första livsprocesserna som underblåser driften att hitta okända kusiner.


Bra animation om RNA, den molekyl som troligen startade livet.

Betlehems stjärna och verkligheten

Den bibliska berättelsen om Betlehems stjärna syftar till att upphöja Jesus och ge honom kungliga attribut.

Samtidigt kan det finnas en verklig bakgrund till evangelisten Matteus val av ett himmelskt tema. Berättartraditionen utgick ofta från saker som inträffat även om många ändringar infogades. Dessutom kan den astronomiska vetenskapen härleda ett ovanligt himmelsfenomen till tiden för Jesu födelse (och ja, Jesus har funnits som historisk person).

Läs den spännande historien om verkligheten bakom Betlehems stjärna på forskning.se.

En mycket ovanlig så kallad konjunktion som inträffade vid tiden för Jesu födelse.
En mycket ovanlig så kallad konjunktion som inträffade vid tiden för Jesu födelse. Källa: Marriot Sky Map

ESS – Nobelpriskällan i Lund

European Spallation Source heter den nya stora forskningsanläggning som håller på att byggas utanför Lund. Med hjälp av en 500 meter lång tunnel ska protoner drivas upp i en hastighet nära ljusets för att sedan krocka med en vägg av volfram. Då frigörs neutroner som man kan skicka in i olika material för att få en ny och skarpare bild av hur världen fungerar ner på atomnivå.

Anläggningen är en så kallad neutronkälla som kommer att bli upp till 100 gånger starkare än de existerande. Det skapar stora möjligheter. Jag pratade med några av forskarna i samband med att jag skrev en artikel om ESS för Fokus och de var övertygade om att flera Nobelpris kommer att komma ur forskningen på anläggningen.

Dessutom kan man se ESS som en modern hälsokälla. Nya mediciner är en spännande möjlighet eftersom neutronerna låter oss se inbindningarna mellan läkemedel och kroppens molekyler på ett nytt och skarpare sätt.

Läs mer i artikeln på fokus.se

Luftvy av bygget utanför Lund. Det går redan att se den långa acceleratortunneln som mynnar ut i en stor ring av experimentstationer.
Luftvy av bygget utanför Lund. Det går redan att se den långa acceleratortunneln som mynnar ut i en vid ring av experimentstationer. Foto: ESS Perry Nordeng

Fokus på åldrandet

Viljan att fortsätta leva är den mest grundläggande drivkraften i människan. Ändå accepterar vi åldrandet och dess följeslagare döden som något oundvikligt och oberörbart. Fast inte helt och hållet. Inom vissa delar av vetenskapen höjs provrören till en strid mot tidens tand som vi tills nyligen inte ens tänkte att vi skulle kunna föra.

Ett exempel är att Google har gått in med 10 miljarder för att skapa ett helt nytt forskningscentrum. Man vill förstå de biolgiska processer som kontrollerar livslängd och använda den kunskapen till att öka livslängden. Jag har intervjuat molekylärbiologen Cynthia Kenyon som är forskningschef för satsningen och tidningen Fokus publicerade texten.

Läs hela artikeln på fokus.se.

cynthia_kenyon
Cynthia Kenyon på Nobel Week Dialogue. Foto: NobelMedia AB.

Det var i samband med konferensen Nobel Week Dialogue som jag fick möjlighet att prata med Cynthia Kenyon. Konferensen riktar sig till allmänheten och handlade i år om olika aspekter av den senaste åldrandeforskningen. Jag livebevakade hela dagen för forskning.se. Det innebär att jag under konferensen refererade vad jag såg och hörde samtidigt som jag publicerade inlägg på sociala medier från andra som var där. Kul och intressant. Läs hela livebevakningen här.

Om kortfilmssuccén Wanderers i Populär Astronomi

marssunsetJag såg Wanderers på en premiär ihop med ett femtiotal inbjudna dagen innan Erik Wernquist la upp sin film på nätet.

När min favoritvy alla kategorier, Spirits foto av en solnedgång på Mars, kom upp på duken blev jag väldigt berörd. Han hade gjort ”min” bild ännu mer fantastisk. Genom att placera ett gäng avslappnade människor som beundrar solnedgången på bergskammen ger han en enkel och samtidigt drabbande vision av att solsystemet är vårt hem.

Jag förstod redan på visningen att den här filmen kommer att bli en klassiker bland rymdintresserade, men att den skulle bli större än så och att det skulle gå så snabbt, det överträffar det mesta. Första helgen såg två miljoner personer filmen.

Jag intervjuade Erik Wernquist för Populär Astronomis räkning och han berättade om tillkomsten av filmen och sina reaktioner på succén. Du kan läsa intervjun här.

Och filmen ser du här:

Wanderers – a short film by Erik Wernquist from Erik Wernquist on Vimeo.

Om Venus i nyhetsmagasinet Fokus

Med mycket tur kanske planeten Venus hade kunnat vara ett tropiskt paradis. Nu är det inte så. Venus är en svavelosande plats där bly smälter i värmen och allt vatten har kokat bort. Kanske var det vi på jorden som fick all tur.

Venus väg till värmeinferno är något sonden Venus Express med den svenska projektledaren Håkan Svedhem har studerat. Sonden störtar snart ned i den tjocka Venusatmosfären inga fler är på väg, vilket är synd, för då missar vi de ledtrådar Venus kan ge om klimatförändringarna på jorden. Finns det risk för att vårt klimat kan tippa över som på Venus?

Läs mer i artikeln på Fokuse.se

Den sovjetiska sonden Venera 13 tog bilden från Venus yta 1982.
Den sovjetiska sonden Venera 13 tog bilden från Venus yta 1982.

Recension av nyutgiven rymdlitteratur

I nummer 3/2014 av tidskriften Populär Astronomi anmälde jag en svensk översättning av en klassisk månmemoar. 

månenGå upp på ett berg på månen
av Edgar D. Mitchell
Urval och översättning av Peter Bergman

Med hjälp av vetenskapliga instrument lär vi oss allt mer om jordens grannar i solsystemet, men utforskning med mänskliga sinnen som på plats kan associera och berätta låter vänta på sig. Det är snart 42 år sedan en människa befann sig på en annan himlakropp.

Ed Mitchell var astronaut på Apollo 14. Hans bok ”The Way of the Explorer” från 1996 är till stora delar ett filosofiskt resonemang om olika verkligheter. Det skymmer berättelsen från månen, men den finns där.

Detta har Peter Bergman tagit fasta på. Han har översatt och givit ut den del av Mitchells bok som är biografisk och som utspelar sig under månfärden. Det är utmärkt att en sådan berättelse från månen nu finns på svenska.

Mitchell lägger sig långt ifrån beskrivningar av toalettbesök och dagliga rutiner i rymden. Han sätter sin mentala upplevelse av märkligheterna på en annan himlakropp i centrum. Det kan handla om hans oro för att månlandaren ska tippa när det är dags att sova på månen, men också om sinnesvidgande insikter på resan tillbaka när han kände sig som ett med kosmos.

Mitchells annorlunda astronautperspektiv är en påminnelse om att världen inte bara kan utforskas i form av exakta vetenskapliga observationer utan att vi människor även behöver olika bilder och berättelser för att lära känna den. Eller som Mitchells Apollo-kollega Ken Mattingly uttryckt det: ”Vi skulle ha tagit med oss en författare som Hemingway till månen”.

Om åldrandet för Vetenskapsrådet

001På beställning av Vetenskapsrådet har jag skrivit 11 artiklar om åldrandet som har publicerats på forskning.se. Uppgiften var att lyfta fram olika aspekter av fenomenet och skapa en bild biologiska, psykologiska och samhälleliga effekter. Tanken var också att ge artiklarna en politisk dimension, det vill säga lyfta fram frågeställningar som kräver politiska svar.

Läs de tio artiklarna i temat här.

Del 11 publicerades inför valet och handlade om begreppet ålderism, det vill säga diskriminering av äldre. Forskning visar att det är vanligt att människor i dag bedöms i första hand utifrån det faktum att de är gamla, inte hur kapabla eller erfarna de är.

Läs artikeln om ålderism här.