Prisma – Sveriges nya rymdprojekt

Sverige ska bygga och skjuta upp två forskningssatelliter 2008. Prisma-satelliterna ska bland annat kunna hålla exakta positioner gentemot varandra. I slutändan kan svensk teknik hitta liv i andra solsystem.


Svensk rymdindustri har tagit ett steg framåt. Satellitprojektet Prisma blir det stora svenska rymdprojektet efter Odin och Smart.

Prisma ska tjäna som ett testlaboratorium för flera avancerade och nya tekniker. Sverige leder projektet och står för utvecklandet av själva satelliterna och det navigationssystem som tillåter att satelliterna bildar formation i rymden.

Att låta flera farkoster agera gemensamt i rymden är en viktig utveckling. Det europeiska Darwin-projektet ska till exempel söka efter jordliknande planeter i andra stjärnsystem med hjälp av ett rymdbaserat teleskop som består av fyra enheter. Prisma blir ett viktigt inslag i det projektet. Det gäller att hålla exakta positioner för att se så långt ut i rymden.

Prisma-satelliterna kommer också att testa nya framdrivningstekniker och ta med sig experiment från franska, tyska och danska rymdmyndigheterna.

Låga kostnader

Utvecklingen av Prismafarkosterna kommer att gå loss på 150 miljoner. Då räknas inte uppskjutning och drift in, men det är ändå mycket små summor i sammanhanget.

Sverige har gjort sig känt för att kunna hålla låga kostnader med hjälp av avancerad ny teknik och detta projekt skärper den profil som Svensk rymdindustri tycks vilja skapa.

– Syftet är att stärka svensk rymdindustri och dess position i Europa, att ge nya teknologier utvecklade av svenska företag möjlighet att testas i rymden och att befästa den svenska positionen att kunna utveckla satelliter snabbt och billigt, säger Christer Nilsson på Rymdstyrelsen.

Driften av satelliterna kommer att skötas av Esrange i Kiruna. Uppskjutningen kommer däremot inte att göras i Sverige. Istället kommer de förhållandevis lätta satelliterna (200 kg) att lifta med en annan uppskjutning (sk piggy-back). Troligen med den nya ryska Dnepr-raketen.

Läs mer om Prisma på rymdstyrelsens dedikerade webbplats prismasatellites.se

Författare: Dag Kättström

Vetenskapsjournalist