Recently in Marsfarkoster Category

Nu sätter vi segel

| | Comments (1)

De stora gamla segelflottornas tid kan komma tillbaka - i rymden. I så fall tas det första historiska steget om några veckor när experiment Nanosail-D vecklar ut mänsklighetens första solsegel för framdrivning i rymden.

Om framtiden exempelvis skulle innehålla en ekonomisk bärkraftig verksamhet på Mars kommer det antagligen att krävas massiva transporter. Likt Ostindiefararen som på 1700-talet korsade världshaven, kan de enorma avstånden komma att övervinnas med hjälp av samma miljövänliga teknik. Då var det vind i seglen. I framtiden kan det bli solljus i seglen. För när fotoner reflekteras mot en yta utövar de faktiskt ett tryck. Det är extremt litet, men i rymdens vacuum och över tid så blir det till slut stora krafter. Solens strålar sinar aldrig och bränslet finns överallt. Man kan till och med gå upp i vind och segla mot solvinden.

En resa till Mars skulle gå betydligt snabbare med ett bra solsegel än med klassisk raketframdrivning. I början halkar solseglet långt långt efter, men på stora distanser har raketmotorerna ingen chans.

När de första stapplande testerna nu görs är det Nasa:s lilla Nanosail-D som kommer att färdas med Falcon 1-raketen från SpaceX senare i sommar. För några år sedan gjorde frivilligorganisationen Planetary Society gjort ett försök med Cosmos 1 som misslyckades eftersom den ryska bärraketen havererade. Nu blir det spännande. Förutom att det är viktigt att SpaceX lyckas skjuta upp sin privat bekostade raket till omloppsbana kan solseglet från Nasa kanske bli början på något stort.

Nedanstående avsnitt av BBC-serien Space med Sam Neill från 2000 handlar om hur vi kan komma att färdas i rymden och solsegel är ett av alternativen som beskrivs.

Full koll på Phoenix

| | Comments (6)

MRO-kretsaren runt Mars är ett så skarpt öga för oss att det börjar likna ett skifte i utforskandet av grannplaneten.

Titta på bilderna här nere! Medan kontrollrummet höll tummarna i blindo lyckades MRO ta bilder av systerfarkostens nedstigning i den marsianska atmosfären med fallskärmen utfälld. Efter den lyckade automatiska landningen tar MRO bilder av Phoenix med utfällda solpaneler. 300 meter därifrån ligger fallskärm och skalet till själva landaren.

koll.jpg
Phoenix landar. Bilden är tagen av Nasas Mars Reconnaissance Orbiter.

phoenix.jpg
Phoneix har landat. Värmeskölden är synlig motsvarande 300 meter från Phoenix. Bilden är tagen av Nasas MRO.

Under tisdagen sändes ett kommando till robotarmen på Phoenix som har en grävskopa och tänker gräva upp Marsytan, men det nådde inte fram och man kommer att försöka under onsdagen igen. Det vore ju himla synd om robotarmen inte skulle fungera nu när allt annat har gått så bra. Den kan ju ha fastnat. Tyvärr finns ingen där som kan ta bort gruskornen. Just därför behövs människor på Mars och när de väl kommer finns en DVD-skiva på farkostens skrov med en uppmaning: "Attention Astronauts: Take This with You".

dvd.jpg
Skivan är fylld med visioner av Mars från en mängd kulturer, författare och vetenskapsmän. Dessutom finns 250.000 namn från rymdentusiaster världen över inskrivna. Bilden är tagen av Phoenix.


I väntan på besked från Mars

| | Comments (0)

Nattens drama utspelar sig 275 miljoner kilometer bort och vi kan ingenting göra annat än att bita på naglarna. För nattugglor som vill vara med direkt (plus 15 minuter då) rekommenderas Nasa-tv.

Dessutom har kunnige Thomas von Heijne gjort ett inslag på Rapport. Han nämner att den första bilden kan komma en kvart efter landning, dvs strax efter klockan två i natt, men som jag förstår av schemat kommer bilder som tidigast klockan 4 på morgonen svensk tid och den första kommer att vara av solpanelerna.

Enligt ett telegram på Svd.se tror forskare att chansen att lyckas endast är 50 procent. Siffran lär väl komma från det faktum att endast hälften av Marsfarkosterna genom historien har kommit fram. Även om det gått bättre på senare tid lär de vara nervösa nu, forskarna. En farkost som Phoenix är ett livsprojekt och om rymden bara är djupt tyst som vanligt vid 01.53 så är det slut. De var nervösa redan när de släppte filmen nedan:

Phoenix EDL - sommarens bästa thriller

| | Comments (2)

Natten mellan 25:e och 26:e maj är det tänkt att Nasas Phoenix-farkost ska ta mark på Mars. Det blir ohyggligt spännande. Därför denna tidiga varning.

Sist vi skickade något till Marsytan var det de två robotarna Spirit och Opportunity. Det var fyra år sedan och väntan på signalen från den röda planeten var en dramaturgisk cliffhanger utan motsvarighet. Nu är det dags igen och med tanke på hur svårt det är att landa på Mars så lär iallafall jag sitta klistrad vid Nasa-tv.

Det tar sju minuter från det att Phoenix når Marsatmosfären till det att farkosten landar (EDL = Entry, Descent, Landing). När vi får signalen om att allt har börjat kan det lika gärna vara över eftersom det tar tio minuter för signalen att nå jorden.


Opportunity fotograferar sin gravplats

| | Comments (1)

Den ena av de båda robotarna på Mars, Opportunity, har nu fått syn på den stora krater som varit målet under lång tid. Här kommer roboten att stanna tills den slutar fungera.


Opportunity kan se Victoria-kratern. Bild: NASA

Victoriakratern är ligger nu endast femtio meter bort, men det som mest syns på bilden är den bortre kanten som ligger 850 meter bort. Forskarna väntar sig ett smörgåsbord av upptäckter i den stora kratern som har varit målet för Opportunity under minst ett år av färd.



Opportunitys väg mot Victoriakratern. Bilden kommer från sonden Mars Global Surveyor.

Victoriakratern är 70 meter djup. Man hoppas därför kunna läsa av Mars historia mycket långt tillbaka i tiden och få klarhet i hur utvecklingen på planeten har sett ut. Hur blött var det egentligen i området - och hur länge fanns vattnet där?

När Opportunity är framme kan vi vänta oss ytterligare ett sinnesutvidgande panorama från platsen. Sen börjar studierna och tanken är att roboten ska ta sig ner i kratern.

Satellitbilderna från sonderna runt Mars visar att det inte finns några mer intressanta vetenskapliga formationer på många mils avstånd från Victoria. Opportunity kommer antagligen att studera kratern tills något går sönder och den lilla roboten får vila.

PS: Cosmonova tänker visa filmen Roving Mars. Premiär 20:e oktober. Återkommer med mer info.

Mars magiska moln fick förklaring

| | Comments (6)

Skimrande moln på Mars. Bilden är från esa.int och tagen av Nasa-landaren Pathfinder 1997

Esa-sonden Mars Express har nu avslöjat vad de skimrande höga moln som Nasa-landaren Pathfinder fick på bild redan 1997 består av.

Enligt Esa:s SPICAM-instrument är det små kristaller av fryst koldioxid som bildar molnen på tio mils höjd. Det är genom att titta på stjärnor som skyms av molnen som man avslöjat molnens beståndsdelar. Koldioxid-kristallerna bildas kring små dammpartiklar. Om dessa kommer från planeten eller om det handlar om mikrometeoriter från den omkringliggande rymden är ännu oklart.

Jorden har liknande formationer av vattenkristall som man kan se i skymning och gryning när solen ligger under horisonten men lyser upp de höga molnen. Även om de blir allt fler så krävs det lite tur för att se dem.

Pathfinder-landaren hade också tur när den 1997 lyckades ta en bild på fenomenet. Pathfinder överlevde tre månader på Marsytan innan den tystnade. Nedan får Pathfinder och den lilla Sojourner-roboten som kröp omkring på ytan besök av Marsresenärer.


På film alltså. Bild från inspelningen av Red Planet från 2000. (nej, de behöver inga masker för i filmen har en kombination av alger och insekter omvandlat koldioxiden till syre.) Red Planet var åtminstone bättre än Mission to Mars, men börjar det inte bli dags för en ny, bra, Mars-produktion snart?

Svenska astronomer vill inte till Mars

| | Comments (7)

Sveriges Radio har kört en sommarserie om rymden som sändes från Tycho Brahes observatorium på Ven. Du kan fortfarande lyssna på det sista programmet där astronomerna Bengt Gustafsson, Maria Sundin och Arne Ardeberg diskuterade rymdfart och rymdkapplöpning.

Astronomerna är emot en bemannad Marsresa och argumenten handlade i huvudsak om att det blir mindre pengar till teleskop om man skickar folk till Mars. Lite trist att någon annan röst inte hördes. Maria Sundin hade den mest öppna attityden och tog upp en del argument för att människan ska till andra himlakroppar än jorden, men det var inte mycket som bet på herrarna som till slut hamnade i ståndpunkten att vi först ska sluta kriga på jorden innan vi kan åka till Mars (vilka fler aktiviteter ska vi vänta med tills lyckoriket är förverkligat?).

Ska man tala om krig i sammanhanget borde man jämföra USA:s och Kinas försvarsbudgetar med kostnaden för bemannade rymdfärder. En resa till Mars kostar en liten bråkdel av vad som läggs på vapen. Istället för att gnälla på USA:s program för bemannade rymdfärder borde ju astronomerna fråga varför Sverige lägger 40 miljarder om året på ett försvar som inte används. En bråkdel av de pengarna skulle ge dem ett rejält teleskop.

Missa inte heller Sveriges Radios inslag om arbetet på JPL med Mars Reconnaiscance Orbiter! Onsdagens Vetandets värld ligger kvar till på onsdag.

Så ska Europa landa på Mars

| | Comments (2)

Just nu pågår Europas största mässa för flyg och rymd - Berlin Air Show. Har du vägarna förbi Berlin i helgen kan du bland annat titta på en modell av ExoMars – Europas egen Marsrobot.

Mars Express ser planetens tre åldrar

| | Comments (2)

Planeten Mars hade en kort, men varm och fuktig barndom. Sen ödelades allt av vulkaner och syraregn. Den nuvarande, kalla och sterila, fasen har pågått i tre och en halv miljard år. Nya mätdata från den europeiska sonden Mars Express stärker teorierna om planetens tre åldrar.

Genom att kartlägga mineralfördelningen på Mars med hjälp av spektrometern OMEGA på Mars Express kan forskarna peka ut platser som domineras av den första, blöta, erans sammansättning.

- Där skulle man kunna börja söka efter spår av liv, påpekar forskaren Ray Arvidson för New Scientist.

Resultaten från spektrometern har också givit ett internationellt forskarteam möjlighet att i större detalj än tidigare mejsla fram en bild av planetens historia.

Den första åldern utmärks av lerhaltiga mineraler som formas i fuktig miljö. Strax efter att planeten bildats för 4.5 miljarder år sedan skapades dessa bergarter. Det visar att flytande vatten och värme omfamnade den unga planeten Mars, men troligen "bara" i en halv miljard år.

Den andra ålderns mineraler är rika på sulfater och vulkaniskt material. Vulkanutbrott orsakade lavaströmmar och sura regn och under några hundra miljoner år omformades planeten.

När infernot upphörde la sig lugnet och kylan och Mars blev den öde planet vi känner i dag. Under tre och en halv miljarder år har ytan endast påverkats av den tunna atmosfären som till exempel skapar järnoxiden som ger Mars sin röda färg.

Och nu har något nytt precis hänt - farkoster från grannplanetens biosfär lämnar spår på planetytan.

Mer om OMEGA på esa.int

MRO i omloppsbana runt Mars

| | Comments (0)

MRO, Mars Reconnaissance Orbiter, angjorde jordens grannplanet på fredagen. En lyckad inbromsning placerade sonden i omloppsbana och därmed kan man säga att människan börjar få kontroll på sina expeditioner till Mars.

Två tredjedelar av alla Marssonder har förolyckats på ett eller annat sätt. MRO är dock ytterligare en i raden av lyckade angöringar som skett under 2000-talet.

MRO:s inbromsningsmanöver gick utan problem och Mars tyngdkraft fångade in sonden. Den ligger nu i en mycket vid bana runt planeten. För att spara bränsle kommer den fortsatta inbromsningen att utnyttja planetens atmosfär. Genom hundratals små dippningar under ett halvår kommer MRO till sist att nå den planerade banan nära ytan. Då kan observationerna börja på allvar.

MRO har jämförts med en spionsatellit. Det kommer att bli mycket detaljerade bilder och spännande nya upptäckter lär vänta.

MRO:s hemsida

Alcatel börjar jobba med ExoMars

| | Comments (0)

Nu börjar Alcatel Alenia Space att jobba med ExoMars, den europeiska robotutforskaren som ska landa på Mars och leta liv. Alcatel är det tongivande europeiska företaget i rymdbranschen.

Mycket av arbetet kommer att ske i Italien, eftersom Italien är en pådrivande bidragsgivare till ESA:s Auroraprogram i vilket ExoMars ingår. ESA fungerar på det sättet - länder som ger pengar får de industriella kontrakten.

Alcatel Alenia Space ska konsolidera robotutforskarens design och börja jobba med tekniken och systemen. 2011 ska ExoMars skjutas upp från ESA:s bas i Kourou i Franska Guyana. Man ska bland annat leta efter spår av liv på Mars och förbereda framtida färder dit.

ExoMars är ett av ESA:s stora profilprojekt och ska få fart på Auroraprogrammet som är ESA:s program för utforskning av solsystemet och sökandet efter liv i universum.

Läs mer:
Alcatel Alenia Space

ExoMars och Aurora

Bildspel för att fira två år på Mars

| | Comments (0)

Både Spirit och Opportunity är nu inne på det tredje (jord)-året av äventyr på Mars-ytan. Det firar Nasa med ett speciellt bildspel i Flash. Nyckelpersoner i projektet har fått välja sina favoritbilder och berättar om dem.

Bakom de populärvetenskapliga rapporterna publicerar forskarna resultat av robotarnas arbete. Man har nu en klar bild av att det stod vatten på Mars för miljoner år sedan och det gör att spekulationerna om att det uppstått någon form av liv på Mars fortsätter.

De båda robotarna fortsätter också, om än allt mer slitna. Opportunity är på väg mot den stora Victoria-kratern. Spirits mål är att undersöka dalgången mellan Husband Hill som man nu lämnar och McCool Hill - nästa berg som roboten ska titta närmare på.

Roving Mars - nu på bio

| | Comments (1)

Vår grannplanet blir mer visuell än någonsin när en ny film i Imax-formatet nu är färdig. Den vetenskapliga ledaren för Marsrobotarna verkar iallafall nöjd.

Det rör sig på Mars

| | Comments (4)

Mars Global Surveyor har kretsat kring den röda planeten i åtta år. Detta har lett till upptäckten av många processer som förändrar den öde planetens yta.

Fin utsikt från toppen

| | Comments (0)

Geologiroboten "Spirit" på Mars har bestigit det lilla berget "Husband Hill". Och forskarna lär sig allt mer om vad Mars är för ett ställe egentligen.

Pages

Powered by Movable Type 4.1

About this Archive

This page is a archive of recent entries in the Marsfarkoster category.

ISS is the previous category.

Månfarkoster is the next category.

Find recent content on the main index or look in the archives to find all content.