En väg för vetenskapsjournalistiken?

Digitaliseringsvågen rullar in över oss och mängder av arbetsuppgifter är på väg bort, samtidigt som nya eventuellt tillkommer. Vad händer i det lilla segmentet vetenskapsjournalistik tro? Det fick jag all anledning att fundera över efter att ha träffat Darja Isaksson. Hon argumenterar övertygande om att det är hög tid att förbereda sig för förändring. Jag porträtterade henne för Tidningen Curie och skrev en mer allmän artikel om digitalisering för forskning.se.

Eftersom datorerna redan skriver sportreferat och börsrapporter (och dessutom bättre än journalister) är det sannolikt bara en tidsfråga innan populärvetenskapliga sammanfattningar av forskarstudier kan automatgenereras av artificiell intelligens.

Då blir det än viktigare att journalisterna koncentrerar sig på en arena där de verkligen behövs och i grunden handlar det om att gestalta utvecklingen så att läsarna kan dra slutsatser om framtiden. Den mänskliga hjärnans huvuduppgift är av allt att döma att utifrån observationer och erfarenhet förutspå vad som kommer att hända för att kunna dra fördel av sådana insikter.

Den mänskliga livsavgörande nyfikenheten är det bästa bränslet för vetenskapsjournalistik.

Författare: Dag Kättström

Vetenskapsjournalist