Svensk satellit får skjuts med NASA

Den amerikanska rymdmyndigheten NASA har erbjudit gratis skjuts och kommunikationer för en svensk forskningssatellit till Mars. De svenska forskarna och satellitbyggarna letar nu febrilt pengar för att kunna bygga satelliten och ta chansen till lift.


Kommer en svensk satellit att nå Mars?

Den amerikanska rymdmyndigheten NASA har erbjudit gratis skjuts och kommunikationer för en svensk forskningssatellit till Mars. De svenska forskarna och satellitbyggarna letar nu febrilt pengar för att kunna bygga satelliten och ta chansen till lift.

Hittills är det bara NASA och europeiska rymdorganisationen ESA som har kunnat skicka satelliter till Mars. Sammanlagt har endast fyra satellitexpeditioner genom världshistorien lyckats.

– Att få dit en helsvensk satellit skulle vara något alldeles unikt i rymdsammanhang. Håret står rakt upp på armen bara jag tänker på det, säger Ella Carlsson som forskar om Mars på Institutet för rymdfysik, IRF, i Kiruna.

Även om NASA skulle stå för transporten är pengarna ett problem. För att satelliten ska kunna byggas krävs resurser utöver de som Rymdstyrelsen i dag fördelar.

– Rymdstyrelsen har inga pengar till någon ny svensk forskningssatellit. IRF måste själva hitta en finansiering, säger Johan Marcopoulos på Rymdstyrelsen.

Unik chans
Rymdbolaget i Solna, som skulle kunna bygga den svenska satelliten, sätter sin förhoppning till en extra resurstilldelning.

– Det finns inga andra möjligheter än nya statliga pengar i det här fallet, säger Anne Ytterskog på Rymdbolaget.

Det finns i nuläget ingen siffra på vad det skulle kosta att bygga den lilla satelliten som endast blir runt 50 kilo tung, men enligt Ella Carlsson på IRF är det förhållandevis lite pengar i rymdsammanhang.

– Det är småpotatis. Man måste tänka på hur mycket det ger tillbaka och vilken unik chans det är att sätta lilla Sverige på rymdkartan. Vi har ritningarna och vi är redo att sända en svensk satellit till Mars.

På IRF i Kiruna har man tagit fram en instrumentuppsättning med arbetsnamn SOLARIS (Solar Wind Interaction Surveyor) som kan ge svar på hur atmosfären på Mars har förändrats under årmiljonerna.

– Vi skulle få veta under hur lång tid Marsatmosfären var tillräckligt tjock för att hav och floder kunde existera på planeten. Om vattnet flöt under lång tid ökar chansen att liv kan ha uppstått, säger Ella Carlsson.

Själva satelliten kan byggas av svenska Rymdbolaget. De har tidigare byggt ESA-sonden SMART-1 som just nu kretsar kring månen. Dess låga vikt, korta utvecklingstid och låga kostnader har uppmärksammats i USA. Transporten till Mars skulle ske med en NASA-expedition 2011.

Varför vill Nasa bjuda på transporten till Mars?

– Våra framgångar med rymdsonden SMART-1 är välkända och jag tror att de vill visa sin uppskattning för svensk rymdverksamhet. Sverige har också ett avtal om vetenskapligt utbyte med USA där det här projektet passar, säger Ella Carlsson.

Även IRF har jobbat mycket med NASA och deras instrument sitter på NASA:s Saturnus-kretsare Cassini.

Författare: Dag Kättström

Vetenskapsjournalist