Hejdå Discovery – Hej Dragonartikel

Det är något rörande över rymdfärjan Discovery som nu har landat för sista gången. Sliten efter 27 år i tjänst och sammanlagt ett helt år i rymden – längre än något annat rymdskepp hittills.

Döda ting som Discovery eller Marsströvarna Opportunity och Spirit genererar känslor eftersom de som farkoster är så unika (fast egentligen bör man känna för de 1000-tals ingenjörer som gör det möjligt och inte för deras maskiner förstås). Vår resa till rymden kommer att kräva ett intimt förbund med maskiner av olika slag och Discovery är en förebild.

Enligt Christer Fuglesang så får även astronauterna ”känslor” för sina farkoster. Varje rymdfärja har sina egenheter och ”personligheter” berättade han i samband med sin första Discovery-resa. Att det är lite speciellt när Discovery nu tas ur tjänst beror kanske även på att jag hade förmånen att få se rymdskytteln dåna till väders den gången.

Men, nog sörjt, det som kommer efter Discovery är nämligen väldigt spännande. Rymdkapseln Dragon från SpaceX är kanske inte lika maffig, men kommer att få stor betydelse för rymdfarten och eftersom målet är att göra kapslarna återanvändbara kanske vi får se rymdfarkoster som väcker känslor även i en snar framtid.

Jag har skrivit en artikel om Dragon i senaste numret av Populär Astronomi – Sveriges enda riktiga rymdtidskrift och för den rymdintresserade obligatorisk läsning.

Artikeln är utlagd som pdf och du kan läsa den via marsnumrets sida på popast.nu.

Populär Astronomi om privat rymdfart

Jag har fått äran att bidra med en artikel i det nya numret av tidningen Populär Astronomi som är ute nu.


Min text handlar om privat rymdfart och jag har pratat med Olle Norberg, chef på Esrange i Kiruna, som beskriver hur annorlunda allt kan komma att bli däruppe förutsatt att den privata rymdindustrin lyfter. Och det är mycket som tyder på att det är precis vad den håller på att göra. Missa inte artikeln i nya numret.

Förresten, om du är intresserad av rymden, så bör du teckna en prenumeration på denna tidning. Den ger både bredd och djup och görs av människor som är aktiva inom astronomin.