Nytt försök för SpaceX


Falcon 1 görs redo under skyarna på Kwajalein-atollen.

Kommande helg vill SpaceX göra ett nytt försök att skicka upp sin revolutionerande Falcon 1-raket. 21 januari öppnar uppskjutningsfönstret på Kwajalein-atollen i Stilla Havet.

Försöket görs 10 månader efter den misslyckade jungfrufärden. En brand fick då raketmotorn att stänga av sig efter 29 sekunder.

Många följer SpaceX och Elon Musks nya försök med uppskruvat intresse. Raketen utlovar möjligheten att skjuta saker till omloppsbana till ett pris som ligger 10 gånger lägre än i dag. Just de höga kostnaderna för att skjuta saker upp i rymden är det som allmänt anses bromsa rymdutvecklingen.

För Sverige är uppskjutningen extra intressant eftersom Esrange anser att just Falcon 1 kan göra Kiruna och Sverige till Europas enda uppskjutningsplats för satelliter. Som det är nu kan man bara skicka sondraketer från Esrange, ingenting som går i omloppsbana. Enligt Sven Grahn på Rymdbolaget är Falcon som gjord för Esrange:

– Falcon är perfekt för oss. Som om den byggts för våra behov. Rätt storlek, vätskedriven och har bara två steg, vilket är ett krav för vi kan inte låta raketsteg regna ner över Kiruna eller Norge. Dessutom är det rätt pris.

Grahn har varit på SpaceX-fabriken i Kalifornien och berättar om den intensiva aktivitet som präglar företaget. Hemligheten bakom priset är den strömlinjeformade organisationen, smart skriven programvara, att man försöker använda delar som är standard industriellt och att man köpt upp gamla lager av motordelar som använts till andra, äldre, svindyra, raketer.

Elon Musk skriver själv om det nya försöket på SpaceX hemsida.

Den här gången kan privata sektorn lyckas

Om tröskeln till rymden ska kunna sänkas inom överskådlig framtid, behöver man kunna tjäna pengar på rymden. Och nu är vi mycket nära en sådan ohejdbar utveckling.

I Valencia hålls just nu den årliga ”International Astronautical Congress” där rymdmyndigheter, företag och forskare möts. Utan att egentligen veta något tippar jag att där finns många kostymer som diskuterar stora statsstyrda kontrakt samtidigt som ESA presenterar sina mål och visioner.

Om två veckor börjar Xprize Cup i New Mexicos öken. Det är en annan typ av mässa som aktivt försöker locka allmänheten. Där handlar det mesta om den mindre, privata rymdsektorn. Provskjutningar av raketer, tävlingar med miljonpriser och Anousheh Ansari är några dragplåster.

IAC är förstås en viktig händelse för branschen och vissa hävdar kanske att Xprize Cup är lite av festival för de troende, men Xprize Cup har stor betydelse eftersom det är en fortsättning på den rörelse mot privat access till rymden som satte igång när SpaceShip One vann Ansari X Prize 2004.

Vad vi nu ser är en pånyttfödd tro på att fronten mot rymden kan bli bredare. En som varit med länge och som också tror det är Gary Hudson, som varit en aktiv ”entreprenaut” i USA i många år. I bloggen Cosmic Log sammanfattar han läget så här:

1969 var månen nådd och alla vill investera.
1979 hoppade investerarna av eftersom inget hände.
1989 vaknade hoppet igen.
1999 slutade folk återigen hoppas på rymden och la sina pengar på dotcom.
2009 kommer det att fungera mycket bättre. Varför? Jo, de som leder branschen nu tar ur egen ficka. De storstilade projekten har inga investerare som hoppar av så fort en uppskjutning går snett. Nu är det karaktärer (Bigelow, Branson, Musk) som satsar sina pengar och sin prestige på detta.

(om någon läsare är på någon av mässorna, så avlägg gärna rapport här på bloggen)

SpaceX håller kursen


Del av Dragon-kapseln som ska kunna ta sju personer till ISS eller andra rymdstationer Bild:SpaceX

Det är alltid kul att läsa nyhetsbreven från SpaceX’s vd Elon Musk.

Det senaste är ganska fylligt och behandlar först och främst segern i NASA:s COTS-tävling. Musk beskriver med bilder hur det kan komma att se ut när farkosten ’Dragon’ dockar med ISS. Han beskriver också kontakterna som SpaceX och Bigelow Aerospace har för att Dragon ska kunna docka även med rymdhotellet.

Sen handlar det förstås också om företagets Falcon 1-raket. Faktum är ju att Space X ännu inte skjutit upp ens den lilla ettan alltmedan Nasa shoppar plats på stora Falcon 9. I november-december flyger Falcon 1.

I slutet försäkrar Musk att han är sina ideal trogen. Hans blandning av affärsmässighet och visioner behövs i den svåra bransch som handlar om att övervinna jordens gravitation.

Nasa utser privat företag till ISS-transportör

Klockan 22 på fredagkvällen antog Nasa företagen SpaceX och Rocketplane-Kistler till projektet COTS, som innebär att företagen får medel av Nasa att utveckla privata transportlösningar till rymdstationen ISS.

Det var ett väntat val. Nasa tänker spendera en halv miljard dollar under de närmsta fem åren på det så kallade COTS-programmet. Amerikanska statens revisorer har kritiserat upplägget och menar att Nasa förlorar kontrollen över skattebetalarnas pengar på detta sätt. En av favoriterna till uppdraget, Space X och dess vd Elon Musk är säker på att skattebetalarna kommer att få mycket för pengarna.

– Det här är en av de smartaste investeringarna Nasa någonsin gjort, säger han till Space.com.

Space X har tagit fram en kapsel kallad ”Dragon”, som ska skjutas upp med deras Falcon-raketer och kunna användas för transporter till ISS, men också för rymdturism och transporter till Robert Bigelows uppblåsbara rymdhotell.

SpaceX misslyckades med jungfrufärden

Falcon 1 lyfte som den skulle från den enkla raketbasen på en atoll i Stilla Havet sent på fredagkvällen svensk tid. Strax efter start exploderade dock motorn. Det är en tuff motgång för det billiga raketkonceptet.
SpaceX grundare Elon Musk har tidigare sagt att man har tre haverier på sig – sen har man inget i branschen att göra. I ett kort uttalande säger han nu att man är glada att man klarade lyftet från raketbasen, men att man nu ska utreda vad som gick fel när det första raketsteget slutade fungera.

Uppdatering: 0326. Elon Musks bror Kimbal har en blogg. Där hittar du det senaste om haveriet och om hur man tänker och arbetar nu.

Här finns en film av uppskjutningsförsöket

Läs mer om Falcon 1