Tre trender som kan bli tidlösa

Mängder av vetenskapliga framsteg har gjorts under 2013 och alla listor blir av nödvändighet kompromisser. På min lista vid årets slut hamnar tre saker som kan ses som starten på något större, tre fenomen som kan få stor betydelse under åren som kommer. Gott Nytt 2014!

Tillvaron får nya lager. En mindre grupp utvalda pionjärer fick under andra halvan av 2013 testa Google Glass. Det är en talstyrd dator vars minimala monitor bärs framför ögat i en glasögonliknande konstruktion. Google Glass släpps till allmän försäljning under 2014.

glass

Denna typ av ”eyewear” från Google och andra företag har potential att förändra vårt sätt att kommunicera och uppfatta världen. En möjlighet som öppnar sig när position, igenkänning och uppkoppling kombineras är nya lager ovanpå verkligheten. Med Google Glass kan vi sätta upp digitala ”post-it”-lappar i omgivningen och på oss själva och vi kan välja att läsa andras kommentarer och etiketter. Världen blir ännu mindre och kommunikationen ökar. En annan mer direkt möjlighet med Google Glass är att koppla in sig på en annans Glass. Det har redan visat sig vara ett fungerande redskap för kirurgi på distans.

Upplevelser går i arv. Ett av 2013 års mest uppseendeväckande forskningsresultat var ett experiment på möss som visar att rädsla för en specifik lukt kan ärvas vidare till kommande generationer. Farfar mus utsattes för en ananasliknande lukt samtidigt som han fick en lätt stöt. Hans avsky för lukten ärvdes till både barn och barnbarn. Hur i hela friden kan då ett känslominne föras vidare i form av DNA-kod? Forskarna har inte svaret. Man har visat att cellreceptorer känsliga för lukten blev fler och att området i hjärnan som reagerar på lukten blev större och triggade en avvärjande reaktion. Nästa steg är att ta reda på hur en förändringssignal har gått från hjärna till könsceller och hur DNA-kedjan i dessa kan ha förändrats så genomgående att reaktioner på lukt kan kodas in i kommande generationer.

mouse

Forskningsområdet kallas för epigenetik och handlar om hur DNA-sekvensen kan styras av molekyler som kopplar på DNA-kedjan och ändrar genernas uttryck beroende på vad vi går igenom i livet. Epigenetiken kommer att betyda mycket för alltifrån förståelsen av vår tillvaro till nya metoder att behandla sjukdomar.

Resan mot Mars har startat. 1961 annonserade president John F Kennedy att USA innan decenniets slut skulle landsätta människor på månen. Det initierade en jättelik statlig satsning på teknologiutveckling och ett lyckat månprogram. Att resa till Mars är ännu svårare och under de dryga 50 år som gått har inte mycket hänt på den fronten, men under 2013 etablerade företaget SpaceX sin billiga raketteknologi på marknaden och företagets vd Elon Musk har som uttalat mål att nå planeten Mars. Samtidigt har ett mer allmänt intresse för att resa till Mars kanaliserats via projektet Mars One vars mål är envägsresor och kolonisering av Mars. De statliga satsningarna ligger inte i närheten av 60-talets, men under 2014 kommer Nasa att prova ut en ny rymdkapsel, Orion, som ska kunna bära människor till Mars.

mars

Kanske kommer man i backspegeln att kunna konstatera att resan mot den röda planeten startade 2013.

Författare: Dag Kättström

Vetenskapsjournalist