Ta sikte på Kina i rymden

När Kina nu för tredje gången skickar upp människor i rymden ryser hundratals miljoner kineser av stolthet. Där har rymdfärderna en mycket stark symbolik som tyvärr är kvävd i Sverige och västvärlden.

Det står nu ganska klart att Kina kommer att slå USA på vägen tillbaka till månen. Det kinesiska rymdprogrammet tuffar på, medan amerikanerna har en mängd ‘men’ och inte någon färdig uppskjutningsfarkost.

Kommer Kina också att dra sig tillbaka till mer jordnära aktiviteter efter ett månbesök? Det är inte troligt.  Skillnaden i dag jämfört med 70-talet är att världen och värden har rört på sig. Dessutom är kampen om jordens resurser är mer akut.  Kina jagar råvaror i Afrika och kommer att jaga dem i rymden. Kanske inte om 10 år, men om 30 år.

Frågan är då om vi i väst vill vara med på tåget och om vi är beredda att i så fall rannsaka vår brist på intresse för rymden. Den oerhört vanliga invändningen ”men vi borde ta hand om problemen på jorden först”, kan grunda sig i en vilja att slippa ta ställning. Frågan ställs aldrig i några andra sammanhang av kostsam mänsklig aktivitet som inte är bra för jorden. Till exempel kostar Nasa ett tuggummi om dagen för amerikanen, men att kräva stopp för tuggummiköp har aldrig varit aktuellt.

När det dessutom är så att rymdfart kan bidra till nya resurser, ny energi, ny teknik och inte minst en tillflyktsort om jorden skulle vara hotad, då undrar man varför den negativa inställningen till bemannad rymdfart är så efterhängsen.

Kanske handlar det om en existensialistisk skräck. Rymdens svärta, dess kyla och vakuum påminner oss om vår utsatthet och vår litenhet. De eviga tidsdjupen utanför vår tunna skyddande atmosfär ställer frågor till oss om vad vi vill göra av våra få andetag. Att stänga av tv:n och att välja en personligt grundad inställning till vilken framtid människan ska ha i rymden, det är svårt.

Därför borde forskare och politiker, opinionsbildare och vanligt folk med intresse för rymden tala ut mer. Våga visa sin fascination och sina drivkrafter. Det är lättare att välja om andra har visat vägen.  Även om Kina har stora problem med förtryck av dissidenter och likriktning finns det något genuint i de kinesiska förhoppningarna. Det finns mycket kraft i det faktum att mänskligheten står på randen till att behärska ett liv utanför jorden.

Uppskjutningen i DN, SvD och New Scientist.

Kommentarer hos Popast och Blogge Bloggelito.

Författare: Dag Kättström

Vetenskapsjournalist