David Bowie gillade som många vet att använda rymden i sitt konstnärsskap med låtar som Life on Mars och Space Oddity. Sonen Duncan Jones (som döptes till Zowie Bowie när han föddes 1971, men som av någon anledning bytte namn som vuxen) går nu i sin fars fotspår, men på ett mer konkret sätt.
Han har nämligen gjort en spelfilm som utspelar sig på månen. Huvudrollen i ”Moon” görs av Sam Rockwell och rösten i datorn av Kevin Spacey.
Den försöker åskådliggöra livet på månen i en inte allt för avlägsen framtid och Duncan Jones verkar ha tänkt och läst på som en person med ett genuint intresse. Så här svarar han på tidningen Popular Mechanics fråga om varför filmen utspelar sig på månens baksida.
My reason is that when you start harvesting helium-3, what you’re basically doing is scooping up the first few inches of lunar regolith and bringing it into the harvesting machine, cooking it to release the gas that you’re going to store, and then kicking the detritus out the back. Because it’s going through the cooking process, there will be chemical changes, which may affect the color of the regolith. That’s going to affect, possibly, the reflectivity of what’s kicked out. If you haven’t done it before, and you’re going to be doing it on a large scale, literally changing the reflectivity of the moon, what’s that going to do to wildlife or all sorts of things back here on Earth? Do you want to take the risk of doing that on the near side before you’ve done it on the far side to actually see what’s going to happen? So that’s my argument.
Visst, det kan jag köpa och de mörka månmiljöerna i trailern känns verkliga och eggande. Hur allt känns när huvudpersonen plötsligt stöter på någon som är misstänkt lik honom själv ute på månytan – det återstår att se i september när filmen kommer ut.
4 Comments
Jag fattar inte riktigt: solen lyser ju på alla sidor av månen, när månen är i nedan är den sidan som är mot oss mörk och den andra sidan ljus. Det finns ingen ”mörk baksida”. Eller, jo, halva är mörk vid varje given tidpunkt precis som jorden (dag och natt). Missar jag vad du pratar om här?
Det har du ju helt rätt i. Om man läser på antas det ju dessutom finnas MER Helium-3 på ”baksidan” eftersom jorden delvis stoppar inflödet från solen på den sida vi ser.
Jag tror att det blivit något missförstånd i Popular Mechanics intervju. För att inte fler ska bli förvirrade ändrar jag i blogginläggets text.
Fascinerande, tack för tipset!
När jag hör någon av David Bowies musikstycken så får det mig alltid att ”nostalgiskt” tänka att detta kunde redan ha varit verklighet.
http://www.youtube.com/watch?v=Kxoxqvg3lB0
Inspiratören bakom Apollo-programmet, Wernher von Braun, hade planer på en åttamans-expedition till Mars 1982. Läs mer här om de fascinerande planerna; http://beyondapollo.blogspot.com
Tyvärr så gick von Braun bort i cancer 1977 och därmed gick luften ur vidare bemannade rymdfärder till andra himmlakroppar.
Världen idag skulle verkligen behöva en stor inspiratör och visionär som von Braun, som under 50-60-talet ofta framträdde i amerikansk TV och press, och förmådde inspirera en hel nation (och övriga världen) med sin vision.
Skall mänskligheten överleva som art, så måste vi etablera oss på andra himmlakroppar. Vi måste utveckla teknologi för att klara av kommande utmaningar, som vår planets klimatförändringar och inte skövla den. I rymden finns alla nödvändiga resurser för att säkra vår fortlevnad.
Och så givetvis finns det så mycket att lära om vår plats i Universum, att vi nog aldrig kommer att bli klara med det.
Rekommenderar som inspiration just nu dokumentären ”The Mars Undeground” med visionären Robert Zubrin; http://www.themarsunderground.com Det är fantastiska scener med en grönskande terraformad Mars år 2200.
Intressant film och framförallt utspelad i min favoritmiljö – Månen.
.
Dock så gör man alltid ett grovt fel i alla filmer och tv-serier som utspelar sig på Månens yta. Nämligen det faktum att Månen bara har 1/6-del av Jordens gravitation. Så fort skådespelarna är ute i sina rymddräkter så skuttar man lätt och ledigt fram i 1/6-dels gravitation, men så fort man kommer innomhus i månbasen och tar av sig rymddräkten så blir det av någon outgrundlig anledning helt plötsligt 1-g. Mig veterligen så har vi samma gravitationspåverkan oavsett om vi är inne eller ute.
Såklart är detta film, och det kan vara svårt att få till alla dessa spelcener med känsla av 1/6-dels gravitation, men ändå…….